PISA-proven är utmärkta i den bemärkelsen att de är väl utprovade, men man ska också veta att de för att vara internationellt jämförbara är gjorda så att elevens kulturella kunskaper inte ska ha betydelse. I det avseendet är de artificiella, skriver Inger Enkvist.

Trots att pojkar presterar lika bra eller något bättre än flickor i matematik och NO får de sämre betyg. Det visar en genomgång som Lärarnas tidning har gjort.

Att svenska elever fortsätter att prestera sämre resultat i skolan oroar både Catharina Rosencrantz, M, ordförande i barn- och ungdomsnämnden i Linköping och Jonatan Hermansson, politisk sekreterare i Socialdemokraterna i Linköping. (webb-tv)

Man kan säga mycket om de svenska resultaten i de internationella skoljämförelser som presenterades på tisdagen, men inte att de var oväntade, skriver Barometern på ledarplats.

Det bästa vore att låta en skolkommission av experter analysera det svenska skol­haveriet. Skolan har blivit en prestigefråga där Jan Björklund står i centrum för såväl anhängare som antagonister. Den låsningen har vi inte råd med, skriver Expressen.

Hallelujah! För första gången på ett decennium har svenska elever noterat en förbättring i internationella kunskapsmätningarna. Det är fjärdeklassarna som gör bättre ifrån sig i naturvetenskap. I övrigt ser det dystrare ut, skriver PJ Anders Linder.

Skolan har alltså en betydande förbättringspotential, milt uttryckt. Men vad beror skolans problem på? Den dåvarande socialdemokratiska regeringens skolpolitik, eller nuvarande regerings dito, friskolornas intåg eller kanske lärarförbundens mantra att får lärarna bara mer betalt så löser sig det mesta? Tänk om det varit så enkelt. Men det är det inte, skriver Mikael Bengtsson.

I går kom det återigen internationella rapporter som bekräftade bilden av att den svenska skolan befinner sig i fritt fall. Den här gången är det TIMSS, som gör internationella jämförelser av kunskaper i matematik och naturkunskap, och PIRLS, som jämför kunskaper i läsning, som presenteras. Och det är ingen upplyftande läsning, skriver Folkbladet på ledarplats.

Förändrad lärarrekrytering, ny attityd från föräldrarna och insikten att nytt inte alltid är rätt. Det krävs om den negativa kunskapsutvecklingen i svensk skola ska vändas, skriver Smålandsposten på ledarplats.

Den som bränd av tidigare års förhoppningar valde att skruva ner förväntningarna inför Skolverkets presentation av två nya internationella kunskapsmätningar gjorde rätt. Tyvärr, skriver Borås Tidning på ledarplats.

Svenska elevers kunskaper i läsning, matematik och naturvetenskap fortsätter att gå nedåt. Men detta är inte något skol-VM. Värdet ligger inte främst i rankningen av länderna, utan i möjligheterna att finna mönster som kan hjälpa oss att förbättra utbildningen. Det skriver DN i en ledare.