Att eleverna blivit sämre enligt Pisa-testet är ett internationellt problem och har varken med S, friskolor eller lärarlön att göra, menar Emmeritz Berger. Frågan om varför debatten tillåts bli okomplicerad politisk pajkastning om nationella frågor är relevant, skriver Martina Jarminder.
Vad ska råda bot på Sveriges dalande Pisaresultat? Skolans förfall är ett symptom på en mer djupgående kulturell kris, menar den amerikanske författaren Chris Hedges. Han lägger skulden på kulturindustrin.
Var fjärde svensk elev kan inte läsa ordentligt, enligt den senaste Pisa-undersökningen. "Alla lärare måste bli en läs- och skrivlärare kopplad till sitt eget ämne", säger lärarutbildaren Barbro Westlund.
Lärare ska känna sig stolta över sina jobb. Elever ska känna sig trygga, motiverade och sedda. Skolledningar ska känna att de utvecklar världens bästa skola.Det skriver Maria Stockhaus, ordförande i utbildningsberedningen, SKL.
Pisa-resultaten indikerar att högskolans problem kommer att förvärras. Risken är att vi har dålig beredskap för detta, skriver Lars Haikola, universitetskansler, i en debattartikel.
Inne i de svenska klassrummen tappar eleverna mark. Problemen börjar dock redan på vägen dit i form av skolk och förseningar. – Vi svenskar har sett oss som snällast i klassen. Det leder till att klassen blir stökigast, säger författaren David Eberhard.
Pisa har utgjort startskott för en hetsig debatt som just nu pågår om den svenska skolan. Är den bland de sämsta i världen, dvs. om man tar hänsyn till de stora resurser som ändå satsas? Kommer undersökningen att göra skolan till valets riktigt stora fråga? skriver Emmeritz Berger, debattör.
Att lyfta fram kommunaliseringen som en huvudorsak till Pisaresultaten är troligen direkt felaktigt och verkar ha som huvudsyfte att kunna skylla på en socialdemokratisk reform, skriver Carl Lindberg (S).
Skolan – överkontrollerad av politiker i en allt mindre auktoritetstroende kultur. Alla tycker att "jag" är experten. Eva-Lis Sirén, Lärarförbundet, menar att det undergräver lärarnas status.
David Eberhards debattartikel om skolans kris är inget annat än populism, anser vetenskapsjournalisten och samhällsdebattören Henrik Arnstad. - Jag trodde vi kommit längre än så, säger Arnstad.