Stöd, stimulans och höga förväntningar från kunniga och engagerade lärare i skolan är faktorer som bidrar till höga skolprestationer. Betydelsen av medfödd begåvning behöver tonas ner. Det är en viktig slutsats i en ny rapport från Skolverket.
Martin Widmark är beslutsam. Lassemaja-författaren, som också är lärare, tänker se att svenska elever läser mer och återigen toppar internationella läsförståelsestudier. "Jag skulle inte lägga all min skrivtid på detta om jag inte trodde vi skulle lyckas", säger han till Skolvärlden.se.
Den svenska skolan skulle bli Europas bästa. Men eleverna lär sig allt mindre. Många lärare ångrar sitt yrkesval och allt för få studerar till ett jobb med för låg lön och för mycket stress. P1:s Konflikt håller offentlig utfrågning med pedagoger, elever och politiker.
De ökade klyftorna mellan svenska skolor är en av förklaringarna till elevers sjunkande kunskapsresultat, visar en ny studie. – Vi kan se att skolsegregationen får en kunskapsmässig betydelse, säger Anders Jakobsson, professor vid Malmö högskola.
Tydligare statlig styrning, en lärarkår med mer auktoritet och en helt annan syn på läraryrket är en del av svaret, enligt Patrik Scheinin, dekanus vid Helsingfors universitet.
Skolan i Finland ses ofta som föredöme. Men det finns olika sätt att mäta kunskap och den finländska framgångssagan är inte entydig, skriver skolforskaren Gabriel H Sahlgren.
PISA has long established that high-performing education systems tend to pay their teachers more. They also often prioritise the quality of teaching over other choices, including class size. But in the current budgetary climate, paying everybody more may not be a viable alternative.
Redan i början av 1990-talet, när vi precis flyttat till Sverige och jag just börjat första klass, muttrade mamma över "den svenska skolan". Hon muttrar än i dag med tillägget "vad var det jag sade?". Resultatet av den moderna skolan, i vilken vi tilläts ha med oss anteckningar till proven eftersom det viktiga inte var…