Mindre fokus på undervisning, mer fokus på dokumentation. Docent Per Lindqvist på Linnéuniversitetet tror att förändringen av lärarrollen kan vara en förklaring till svenska elevers katastrofala resultat.  

Att Sverige sjunker i mätningen är inte utbildningsminister Jan Björklunds (FP) fel utan ett resultat av en skola som länge varit i fritt fall. Regeringen har dock ett stort ansvar för att göra allt för att vända utvecklingen, inte minst vad gäller den bristande likvärdigheten, skriver Karin Pihl på ledarplats.

Troligen har de ökade sociala problemen hos många elever, samt skolans minskade möjligheter att möta problemen till följd av begränsade resurser, inverkat negativt på skolresultaten. Mer resurser och färre skattesänkningar är vad skolan behöver. För att åstadkomma det är ett regeringsskift nödvändigt, skriver Robert Sundberg.

Efter de rekorddåliga resultaten i Pisa-rapporten får Jan Björklund nu stark kritik av V och MP. Samtidigt försöker Stefan Löfven lyfta frågan och få de sjunkande siffrorna att fastna på statsministern.

Förstatligande är en bra idé men löser inte alla problem, skriver Elisabeth Sandlund.

Om vi ska hejda skolans fria kunskapsfall krävs är att lärarna får en ärlig chans att vara just lärare. För det krävs mer tid med eleverna, och detta kan endast åstadkommas genom mindre klasser och färre kringuppgifter, skriver Bengt-Urban Fransson på ledarplats.

I stället för att vara klassutjämnande har den svenska skolan blivit det främsta instrumentet för att motverka social rörlighet. Det skriver Ulrika Kärnborg.

Pisastudien visar att svensk skola blir alltmer ojämlik, samtidigt som de mest jämlika skolsystemen är de bästa. Vi vill ge mest resurser till de skolor som behöver dem bäst, krympa klasser och stoppa vinstjakten i skolan, skriver Stefan Löfven och Ibrahim Baylan.

Att de svenska niondeklassarnas läs- och räknekunskaper fortsätter att sjunka var väntat. Utvecklingen ligger i linje med vad de stora internationella undersökningarna har lärt oss: nämligen att kunskaperna hos eleverna är som störst där läraryrket attraherar de bästa studenterna, skriver Smålandsposten på ledarplats.  

En av Skolverkets hypoteser går ut på att dagens elever värderar bildning lägre, och väljer bort läxor till förmån för tid framför datorn. Men ny teknik ger också nya pedagogiska möjligheter, förutsatt att kompetensen för att möta eleverna på den arenan finns, skriver Upsala Nya Tidning.

Tyvärr har skolan, och kanske hela samhället, utvecklat ett hårdare klimat de senaste åren. Den psykiska ohälsan ökar lavinartat bland ungdomar, framför allt för unga tjejer. Först när hela skolsystemet tillvaratar elevernas egna engagemang för en bättre skoltid kan vi nå framgång, skriver Mattias Hallberg, ordförande för Sveriges Elevkårer.

Mexiko. Chile. Det är tydligen de länderna som vi ska jämföra oss med numera. De två är nämligen de enda OECD-länderna som uppvisar signifikant sämre skolresultat än Sverige, skriver Per Gudmundson i en ledare.