Regeringen måste sätta stopp för generella anpassningar av Pisa-proven, skriver krönikören Linnea Lindquist. 

Vem tjänar på att ropa varg hela tiden? Jo, de som vill driva igenom stora systemförändringar på kort tid, innan man hinner analysera följderna för elever, lärare och samhället i stort, skriver specialläraren Niclas Fohlin.

Svenskar är bland de bästa i världen på att fortsätta utbilda sig under hela vuxenlivet. "Det är en stor prestation", säger OECD:s utbildningschef Andreas Schleicher till TT.

Internationella kunskapsmätningar lyfts inte sällan som indikatorer på hur bra svenska elever presterar i läsande generellt, och används ibland som argument för specifika undervisningsmetoder, såsom phonics. Men frågan är mer komplex än vad många av debattartiklarna vill ge sken av. Det skriver universitetslektor Oscar Björk.

Räknar man bort elever med utrikes bakgrund presterar svenska elever bra. Men i dag utgör gruppen nästan en tredjedel. Går det dåligt för dem går det dåligt för Sverige, skriver Expressens ledarredaktion.

Förra året lärde vi oss att lärare faktiskt får ta tag i elever som bryter mot reglerna. Tacka Stefan Holm för det, skriver Linnea Lindquist på ledarplats.

Det finns förhoppningar om att utformningen av ett anpassat Pisaprov för elever med särskilda behov också ska kunna öka kunskapen internationellt om den här elevgruppen. OECD vill att ett anpassat Pisaprov också ska innehålla ett frågeformulär som både ska kunna ge svar på kunskapsnivån och hur eleverna upplever sin undervisning.

Det är glädjande att vuxna i Sverige presterar mycket bra i den internationella studien PIAAC. Den väl utbyggda vuxenutbildningen är en viktig förklaring, skriver Hanna Cederqvist, Svenskt Näringsliv.

An abysmal showing by U.S. students on a recent international math test flabbergasted typically restrained education researchers. “It looks like student achievement just fell off a cliff,” said Dan Goldhaber, an economist at the American Institutes for Research.

Ännu en kunskapsmätning avslöjar klyftorna i svensk skola. Men de kan krympas om politiker och skolor vågar tänka nytt, skriver rektor Linnea Lindquist på Expressens ledarsida.

Vi är inte bortskämda med positiva nyheter om tillståndet i skolan. Men i förra veckan kunde kunskapsmätningen Timss slå fast att svenska elever har förbättrat sina resultat i kärnämnet matematik, skriver Henrik Westman i en ledare.

Arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson oroar sig över att omkring 15 procent i åldersgruppen 16-24 år har mycket låga läskunskaper.Det visar den internationella studien PIAAC som bland annat mäter läsförmåga och räknefärdigheter i gruppen 16-65 år. Utrikes födda ligger lägre än inrikes födda, men på samma nivå som senaste mätningen gjordes 2012, och högre än…