PISA-undersøkelsen 2018, som ble lagt frem i dag, viser at norske elever over tid har stabile resultater, men at elevene gjør det dårligere i lesing og naturfag sammenlignet med 2015.

Trods politiske initiativer målrettet naturfag scorer danske elever i grundskolen ikke flere point i faget i den nyeste PISA-test. Tværtimod klarer eleverne sig dårligere. Udviklingen kommer bag på ekspert.

Även Tyskland har drabbats av en liknande PISA-chock som Sverige – med en nedgång som ledde till massiva satsningar. Och ett problem kvarstår i tysk skola.

Kunskaperna hos sveriges elever fortsätter att öka, visar den senaste Pisa-mätningen som görs av organisationen OECD.

Det är glädjande att Pisa visar på ett fortsatt trendbrott mot förbättrad resultatutveckling i svensk skola. Men det är fortfarande ett problem att nästan var 5:e elev inte har ett godkänt resultat. Vi har dessutom en utmaning i elever med utländsk bakgrund.

Nuvarande innehåll och kommande förändringar. (pdf)

Elevers svar på epistemiska uppgifter i naturvetenskap. (pdf)

Om relationen mellan läsförståelseuppgifterna i PISA och den svenska kursplanen. (pdf)

Estland ligger kvar, Finland fortsätter nedåt och Turkiet är årets raket. I Sverige går det fortsatt uppåt sedan Pisa 2015.

Säga vad man vill om Pisa alltså och jag ska vara lite ärlig här. Det är smått remarkabelt att Sverige fortfarande presterar över medel. Det har ju sparats hårt på svensk skola de senaste åren. Man kan knappast säga att skolan har varit prio ett i budgeten, skriver läraren Maria Wiman.

Trendbrottet håller i sig – svenska elever presterar nu bättre än OECD-genomsnittet i samtliga ämnen. Det visar den senaste Pisa-undersökningen, skriver Skolverket i ett pressmeddelande.

Vad berättar egentligen Pisa-undersökningen om hur den svenska skolan mår?