Eleverna har mer disciplin, föräldrarna visar större respekt – och lärarutbildningen är lika populär som läkarlinjen. Finland har länge varit ett toppland enligt Pisa-mätningen. Men det finns en punkt där Sverige faktiskt är bättre.

Höga poäng i Pisa, ja tack. Men viljan verkar vara begränsad hos svenska politiker att ta åt sig OECD:s råd om hur Sverige faktiskt ska komma dit, skriver skolreportern Emma Leijnse.

Marknadskrafterna måste ut ur vårt utbildningsväsende. Skolan är ingen handelsplats, skriver Hans Bulow på ledarplats.

Bättre resultat i Pisa kan höja Sveriges BNP med tusentals miljarder under kommande årtionden, visar en ny rapport om vinsterna med höjda elevkunskaper. Och det finns en grupp elever som är mest lönsam att satsa på.

Svenska elever presterar bättre i läsförståelse, matematik och naturvetenskap än genomsnittet i OECD och är tillbaka på nivån 2006 innan det började gå sämre. Det visar nya resultat från PISA-testen.

Finlands tid som utbildningens stormakt är över. För tredje gången i rad backar landet i Pisamätningen. Istället är det ett annat land i öst som intar topplatsen. "Estland lyckas med precis allt", säger professor Fritjof Sahlström.

Under de senaste åren har många, jag själv inkluderad, tävlat i att döma ut den svenska skolan. Men nu när resultaten har förbättrats två gånger i rad är det på sin plats att ge beröm, skriver Gabriel Heller-Sahlgren, skolforskare.

Estland ligger kvar, Finland fortsätter nedåt och Turkiet är årets raket. I Sverige går det fortsatt uppåt sedan Pisa 2015.

På tisdagen presenterade Skolverket resultatet från den senaste Pisa-undersökningen. Lärarnas tidning sände direkt från pressträffen med analyser av Alli Klapp, Göteborgs universitet, Lärarförbundets Johanna Jaara Åstrand och Johan Ernestam.

Först gick det riktigt bra. Sedan mindre bra och till slut uselt. Men efter raset – och chocken – vände det. Här sammanfattas hur det svenska Pisadeltagandet utfallit.

Sverige höjer poängen och placerar sig över OECD-medel i Pisa 2018. ”2011 års stora utbildningsreformer ger effekt” twittrar Jan Björklund (L), tidigare utbildningsminister.

Sammanfattningsvis kan vi alltså se att svensk skolas positiva utveckling verkar hålla i sig och att likvärdigheten fortfarande är det största orosmolnet, skriver skolexperten Per Kornhall.