Alliansens reformer har haft effekt. Årskullarna som skrev Pisa och Timss 2015 var de första som gick i skolan när reformerna – mål och nationella prov i åk 3, betyg och nationella prov i NO och SO i åk 6 samt mattelyftet – trädde i kraft, skriver Anna Kinberg Batra och Camilla Waltersson Grönvall (M).

För tio år sedan hade Sverige världens mest likvärdiga skola. I dag är det inte alls så. Skolan har blivit sämre på att leva upp till sitt kompensatoriska uppdrag. Kommunerna måste nu styra om resurserna, skriver Jesper Bengtsson, tankesmedjan Tiden.

Vi kan emellertid inte lita på förändringarna, eftersom den senaste undersökningen var den första där elever skrev proven på dator istället för med papper och penna – vilket i sig kan påverka resultaten. Samtidigt är svenska elevers nivåer fortfarande medelmåttiga - vandringen mot toppen har bara börjat, skriver nationalekonomen Gabriel Heller Sahlgren.

I tisdags presenterades Pisaundersökningen för 2015 och svenska elevers resultat har förbättras. Det är avgörande att fokusera på faktorer där Sverige verkligen avviker på ett problematiskt sätt, skriver Hans Bergström, som har varit engagerad i skoldebatten i många år.

Äntligen visar resultatet från Pisa-undersökningen på ett glädjande trendbrott. Men trots det håller glappet mellan den kompetens vi utbildar i skolan och den kompetens företagen efterfrågar på att växa till en avgrund. Vi behöver både mer bredd och spets, skriver bland andra Hanna Fager, Volvo Cars.

Sedan starten 2000 har svenska elevers resultat försämrats i samtliga mätningar. I Pisa-rapporten som presenterades i dag har Sverige gjort ett tydligt trendbrott med bättre resultat. Expressens politiske krönikör K-G Bergström svarar på tre frågor om rapporten.

Hon är glad och stolt över att elever och lärare har vänt den negativa trenden. Men gymnasieminister Anna Ekström är samtidigt orolig över växande klyftor i den svenska skolan.

Läraren Joel Morales efter Pisa-rapporten: Utan disciplin löser vi inte skolans grundproblem.

Lärarnas insats lovordas efter de positiva resultaten i Pisa-undersökningen. Matte och NO-läraren Sofia Holmberg ser förändringar i hur man nu jobbar. "Vi pratar mer matematik i klassrummet och läroplanen har blivit mer tydlig," säger Sofia Holmberg.

Under tisdagen kom glädjebeskedet. Svenska elevers resultat har förbättrats i Pisa-mätningen och är tillbaka på samma nivå som 2009. Viktor Rydberg Odenplans niondeklassare hoppas att resultatet får politikerna att satsa ännu mer på skolan.

I Heby tycker lärarna att det är viktigt med jämförelser som PISA-mätningen och där har man klättrat från botten till toppen i SKL:s skolranking. Utan dåliga resultat hade man kanske inte satsat lika mycket på att förbättra skolan, det tror två av lärarna på Heby skola.

Det går bättre för Sveriges skolelever, enligt kunskapstestet Pisa. Men på Autism- och Aspergerförbundet är man oroad för de elever som inte klarar av att gå till skolan alls.