Så fantastiskt bra är faktiskt inte Pisamätningen. Svenska elever presterar i dag betydligt sämre än de gjorde för ett decennium sedan. Både i matte, naturkunskap och läsförståelse, skriver Lena Melin, politisk kommentator på Aftonbladet.
Trenden har vänt – svenska elever presterar allt bättre i skolan. Det visar Pisa-undersökningen som presenterades under tisdagen. "Det tredje styrkebeskedet på bara några månader. Det ska lärarna verkligen ta åt sig av," säger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).
Med korten på bordet och ett förbättrat Pisa-resultat verkar det som att det är just premiering av skicklighet och karriärmöjligheter som burit frukt i skolan, skriver läraren Jonas Nilsson.
För att den positiva trenden ska fortsätta i skolan behövs flexibilitet, läsning och politiker som vet när de ska hålla sig borta. Det säger elever och skolpersonal som DN träffade när Pisaresultaten presenterades.
Trots att svenska elever presterar bättre i Pisa-mätningen återstår mycket arbete innan resultatet är tillbaka till nivåerna i början av 2000-talet. Det menar ”superrektorn” Lina Axelsson Kihlblom.
Lärarnas hårda arbete har möjliggjort trendbrottet i Pisa. Gör inte skolan till ett slagfält mellan partier eller politiska block. Nu vill vi också se ett trendbrott i skolpolitiken, skriver Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet.
Fram till 1990-talet var det svenska skolsystemet bland de bästa i världen på likvärdighet. Idag ligger man på en genomsnittlig OECD-nivå. Om man ska vända utvecklingen vad gäller skolans likvärdighet måste man ge sig på de krafter som skapar segregationen.
I samband med att Pisa-mätningen presenterats sattes läraryrket återigen under lupp. Skolvärlden har pratat med fyra lärare som ger sin syn på det senaste Pisa-resultatet.