De förbättrade resultaten i Pisa visar att Jan Björklunds skolpolitiska reformer har gett effekt. Vi måste fortsätta städa ut flumskolan och stärka kunskapsskolan, skriver Joar Forssell och Romina Pourmokhtari, Liberala ungdomsförbundet.

Pisaresultaten är i huvudsak glädjande, men inte bara. De visar bedrövande nog att klyftan mellan olika elevers resultat ökar. Likvärdigheten måste nu stärkas, bland annat genom ett statligt huvudmannaskap, skriver Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund.

Pisa lutar åt rätt håll igen. Alla gläds förstås, men frågan är om inte Jan Björklund, syndabocken för det som sågs som svenska skolans förfall, drar den längsta och djupaste sucken av lättnad. Fast bristen på likvärdighet i skolan kan ge debatten om det fria skolvalet ny fart, skriver SVT:s Margit Silberstein i en analys.

Analys. Att Asien toppar i Pisa-undersökningen kommer inte som någon överraskning. DN:s Torbjörn Petersson skriver om den nya rapporten.

Den verkligt goda nyheten är att vändningen i Pisa och Timss kan stärka det politiska stödet för arbetet med att höja undervisningens kvalitet. Matematiklyftet bör få många efterföljare, skriver DN på ledarplats.

Nu kan vi se tydliga resultatförbättringar. Sverige presterar över läsgenomsnittet i OECD. Det gjorde vi inte 2012, skriver Anne-Marie Körling, lärare och läsambassadör 2015-2017.

Sveriges elever presterar bättre i den globala Pisa-mätningen. Lärarnas riksförbund menar att de förbättrade resultatet av flera reformer i skolan.

Efter chockresultatet i Pisa-mätningen för tre år sedan kom i dag ett glädjebesked. Svenska elevers resultat har förbättrats och är tillbaka på samma nivå som 2009.

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) kallar Pisa-resultatet för ett styrkebesked för Sveriges lärare och elever.

För första gången sjunker inte resultaten för svenska 15-åringar.

Analys. Den svenska eländesresan i internationella kunskapsjämförelser är slut. Förra veckan visade Timmsstudien förbättringar, i dag är det Pisa-undersökning. Men flera problem finns kvar. Klasskillnaderna ökar i den svenska skolan och friskolorna har betygsinflation.

Efter åratal av kräftgång har de svenska Pisa-kurvorna har vänt uppåt i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Men likvärdigheten fortsätter att försämras.