Ska skolans resultat vässas ytterligare behövs inte mer utan bättre statlig styrning. Nyckelordet är samarbete. Såväl mellan lärare, rektor, förvaltning och lokalpolitiker, som mellan stat och huvudmän. Det ger resultat ända in i klassrummet, skriver Lena Micko (S), och Kenneth Nilsson (S), Sveriges kommuner och landsting.

När de svenska Pisa-resultaten var som sämst vändes blickarna åt Finlands utbildningssystem. I stället kunde man ha studerat Estland. Här utklassar landets elever sina svenska motsvarigheter i Pisa – trots betydligt mindre resurser.

Det syns en tydlig Pisa-effekt i opinionen, enligt en mätning från DN/Ipsos. Andelen som ser pessimistiskt på den svenska skolan har sjunkit från 61 till 51 procent efter positiva besked från två internationella kunskapstest.

Att eleverna höjt sig i Pisa-undersökningen borde inte vara möjligt, utifrån lärarnas förutsättningar i dag. Det skriver Anna Olskog, grundskollärare, Vice ordförande i Lärarförbundet Umeå.

Tongångarna är hårda i Australien efter att landet tappat i alla tre ämnen i årets Pisarapport. Forskare ser likheter mellan landets skolsystem och det svenska.

Svenska elevers framgång i Pisa-rapporten beskrevs i medierna som ett resultat av statliga insatser. Varför hördes så lite om dem som är ytterst ansvariga för skolan? skriver Lena Micko (S), ordförande (S) SKL, m.fl.

Pisaprojektet har hjälpt ­lärarna på ­Hofgårdsskolan i Sävsjö att förbättra matematik­resultaten avsevärt.

Friskolorna är bättre i Pisa än kommunala skolor. Men de statistiska analyserna av resultaten spretar. OECD och Skolverket är oeniga om hur studien ska tolkas. Svenskt Näringsliv kommer därför låta en skolforskare genomföra en fördjupad analys, skriver Fredric Skälstad, Svenskt Näringsliv.

Pisa tillmäts för stort inflytande. Det anser hälften av landets lärare, visar en undersökning som Lärarnas Tidning har gjort.

I veckan presenterades en ny PISA-undersökning som visar att kunskapsresultaten i svensk skola äntligen vänder.

Häromveckan kunde vi läsa i senaste TIMMS-rapporten att elever i åk 4 och 8 börjar prestera bättre i både matematik och naturvetenskap och i tisdagens PISA-rapport förbättras resultatet även för åk 9 i båda ämnena. Glädjande och inte helt oväntat, skriver Jonatan Block, Barn- och Utbildningschef Falu Kommun och Sara Jons, VD Ljungbergsfonden

Både Per Sundgren och Gunilla Molloy menar i sina repliker på min artikel att informationsprosan inte alls sitter så trångt i svensk skola som jag säger. Jag är glad om de har rätt. Men i så fall är visar Pisa-undersökningen att det ändå inte är tillräckligt, skriver Lars Melin, docent, i en replik.