Efter den långa raden av dåliga svenska resultat i internationella kunskapsmätningar så kom den då äntligen: vändningen, skriver DN på ledarplats.

Sverige ligger efter grannländerna, men klättrar för första gången i Timss. "Jag hoppas att varje lärare ser att detta är deras arbetsseger," säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

I slutet av 2016 redovisas resultat av de internationella kunskapsmätningarna Timss, Timss Advanced och Pisa. Här kan du läsa mer om dessa kunskapsmätningar och regeringens prioriteringar och insatser inom undersökningarnas fokusområden.

Här presenteras ett urval av de investeringar som regeringen gör inom ämnesområdet naturvetenskap, ett av de ämnesområden som mäts i kunskapsmätningarna TIMSS, TIMSS Advanced och PISA.

Det fria fallet inom skolan kan ha stoppats. Men Sveriges framtid som ledande kunskapsnation ser fortsatt dyster ut, skriver Expressen på ledarplats

En glädjens dag, säger Liberalernas partiledare Jan Björklund. Men svensk skola behöver bli ännu bättre.

En som tror att det stämmer att svenska elever är bättre på matematik och naturvetenskap än för fyra år sedan är Anna Svensson, matte och No-lärare på Nosabyskolan i Skåne.

Trendbrott i Timss men fortfarande är matematik det ämne där flest elever får underkänt. SPSM menar att fler elever kan klara matten om matematiklärare och specialpedagoger samarbetar kring undervisningen.

Ett trendbrott i en specifik mätning är goda nyheter. Men det förändrar inte att svensk skola har stora problem. Det skriver Mathias Bred i en ledare.

Svenska gymnasieelever som läser avancerad matematik förbättrar sina resultat i den internationella kunskapsmätningen TIMSS Advanced 2015. Samtidigt försämras resultaten i fysik jämfört med förra mätningen 2008.

”Ojämlikheten är det stora orosmolnet. Svensk skola ska vara bra för alla”, sade Gustav Fridolin (MP), på presskonferensen. Om detta kan nog alla vara överens. Men på frågan om hur det ska gå till är ministern fortfarande svaret skyldig, skriver Linda Nordlund.

Svenska elever i grundskolan presterar bättre i matematik och naturkunskap jämfört med tidigare. Före detta läraren Per Kedland – som tidigare uppmärksammats stort i SvD – säger att stöket måste bort för att kunna klättra ännu högre ihop mer lärarledd undervisning.