Regeringen tillsätter en skolkommission för att komma till rätta med sjunkande resultat.

OECD:s skolenhet besöker Stockholm och presenterar preliminära resultat och rekommendationer från granskningen av det svenska skolsystemet. (webb-tv)

OECD har granskat vad som ligger bakom resultatraset i den svenska skolan. Skolminister Gustav Fridolin och gymnasieminister Aida Hadzialic presenterar nu resultaten. Följ presskonferensen live här.

Sverige måste göra stora satsningar för att vända de fallande skolresultaten. Det säger OECD:s experter som presenterar sin granskning av Sverige i dag. "Det här borde inte hända i Sverige", säger Beatriz Pont OECD.

Regeringen tillsätter nästa år en svensk skolkommission som ska lyssna på expertråd från det internationella organet OECD och komma med förslag på hur skolan ska förbättras.

Vad är det för fel på svensk skola? OECD:s experter har borrat i frågan och presenterar några svar i dag.

Det är 30-plussarna som bär upp Sveriges goda resultat i kunskapsmätningen för vuxna, PIAAC. Yngre vuxna presterar lika dåligt som i Pisa. Det visar en ny forskningsrapport.

Vill många vuxna att deras barn ska bli advokater hellre än lärare? Då är det dags att fundera på varför. Nej, det är inte jag – eller Lärarförbundets nya ordförande – som säger det, utan OECD:s högsta ansvariga för Pisa-testet, skriver Helena Reistad, Pedagogiska magasinet.

I ett nummer av Policy Futures in Education finns ett öppet brev till Pisa-generalen Andreas Schleicher, med en ganska kraftfull kritik mot den särställning och det genomslag som Pisa har fått, inte minst på politisk och lagstiftande nivå, i hela världen. Jag tycker att deras kritik är viktig men inte alltid helt rättvis, skriver Per Kornhall i sin…

Det är viktigt att mäta kunskaper, dels för att utvärdera vad vi gör på grupp- och skolnivå, dels på individnivå. Det som står i styrdokumenten är rätt saker att mäta. Frågan är om det är det man faktiskt tittar på eller om det ändå är mer traditionellt på faktakunskaper, säger Anna Kindberg.  

Varken Pisa, nationella prov eller betyg räcker som information om svenska elevers kunskapsutveckling. Datorstödda stickprov kan vara en väg framåt, föreslår professor Jan-Eric Gustafsson.  

Pisa-undersökningen säger sig mäta kvaliteten på ett lands skolsystem. Men stämmer det när uppgifterna inte får ha någon bäring i läroplanen – och svaren inte kan följas upp och diskuteras med eleverna? Det skriver Svein Sjøberg