Oförmåga att rekrytera behöriga lärare till Bollnäs skolor ligger bakom barn- och utbildningsnämnden goda ekonomiska resultat.

Luleå kommun och Teknologkåren vid LTU gör en ny satsning för att hantera lärarbristen. Lösningen? Ingenjörsstudenter som korttidsvikarier i matte och no-ämnena.

Fyra procent av landets skolor har tagit emot en tredjedel av alla nyanlända elever. 1200 skolor har inte tagit emot en enda. Samtidigt har var fjärde lärare lämnat yrket i förtid.

Studenter från Luleå tekniska universitet ska lösa bristen på lärare i Luleå.

Åsa Morberg är docent i didaktik, hon ser många fördelar med att skolor tar in erfarna 65-plussare. "Deras kunskaper är värdefulla. De gör en samhällsinsats nu när lärarbristen är så stor", säger hon.

I 50 år har Margareta Gunnarsson, 72 år, arbetat som lärare. På grund av den stora lärarbristen fortsätter hon att jobba, trots att hon passerat pensionsstrecket.

Nu slår kommunerna larm – läget inom skolan är akut efter flyktingkrisen förra året. Och det är lärarbristen som är största problemet, visar Aftonbladets enkät med 133 kommuner. Men också avsaknaden av skollokaler och språkkunniga ställer kommunerna inför stora utmaningar.

Det växande gymnasieprogrammet språkintroduktion har stora problem, enligt en ny rapport från Skolverket. Bland annat har skolorna svårt att rekrytera lärare och studiehandledare.  

"Vi tappar i kvalitet när många behöriga lärare med kompetensen som vi behöver har slutat. Det är svårt att hitta nya lärare med den kompetensen", säger Lena Lindbäck, arbetsplatsombud för Lärarförbundet vid Vuxenutbildningen i Sundsvall.

I Kalmar har SFI-undervisningen ökat med fler elever än normalt, nu tvingas man stoppa antagningen.

Många fortsätter att jobba efter pensionen eftersom efterfrågan efter utbildade lärare är så stor.

"Det kommer att bli värre innan det blir bättre. Men vi är inte mer utsatta i Malmö än andra kommuner", säger grundskoledirektör Anders Malmquist om lärarbristen och den höga personalomsättningen.