Det är stor brist på lärare inför skolstarten. Men samtidigt finns det mängder av lärare med behörighet som inte kan söka några tjänster eftersom de inte fått ut sina lärarlegitimationer från Skolverket.

Legitimerade lärare letar sig till större och resursstarka skolor, vilket betyder att mindre attraktiva skolor kommer att tvingas anställa obehöriga lärare eftersom tillgången till legitimerade lärare blir allt mer begränsad, skriver Frank Stoor.

En lärare från Uppsala har JO-anmält Skolverket för sen handläggning av lärarlegitimation.

Justitieombudsmannen (JO) har tagit emot 50 olika anmälningar mot Skolverket under året från lärare som väntar på att få sin lärarlegitimation.

En lärare i Källby har väntat i nästan ett år på att få sin legitimation från Skolverket. Under tiden har den kvinnliga läraren missat chansen att få en lärartjänst om eftertraktat. 

En Halländsk lärare har anmält Skolverket för de långa väntetiderna för att få ut sin lärarlegitimation. Och hon är bara en av många.

Zara Warglo, chef professionsutvecklingsenheten Skolverket, skriver att det nu pågår ett intensivt arbete för en kortare väntan på lärarlegitimationer.

Efter en rundringning till flera rektorer i länet visar det sig att synen på obehöriga lärare ser olika ut. Vissa rektorer och skolledare menar att det viktigaste är att man har en person som undervisar i klassrummet och att en legitimerad lärare sedan kan hjälpa till och sätta betyg.

Nyblivna lärare kan få vänta i flera år på sin legitimation. Det är oacceptabelt, skriver tre lärare gemensamt.

Kan legget leda till undervisningstvång? Risken är liten enligt Lärarförbundets expert. Men bland fritidspedagoger finns en oro.

Lärarlegitimation var och är fortfarande ett viktigt steg i att höja statusen för Sveriges lärarkår. Det är viktigt att framhålla det, för så långt är allt gott och väl, skriver Åsa Morberg i ett blogginlägg.

I vilka ämnen blir fritidspedagoger behöriga? Biologi, idrott- och hälsa samt bild är standard på legget visar statistiken.