Zara Warglo, chef professionsutvecklingsenheten Skolverket, skriver att det nu pågår ett intensivt arbete för en kortare väntan på lärarlegitimationer.
Efter en rundringning till flera rektorer i länet visar det sig att synen på obehöriga lärare ser olika ut. Vissa rektorer och skolledare menar att det viktigaste är att man har en person som undervisar i klassrummet och att en legitimerad lärare sedan kan hjälpa till och sätta betyg.
Lärarlegitimation var och är fortfarande ett viktigt steg i att höja statusen för Sveriges lärarkår. Det är viktigt att framhålla det, för så långt är allt gott och väl, skriver Åsa Morberg i ett blogginlägg.
I höst får bara behöriga lärare sätta betyg. Samtidigt duggar rapporter om lärarbristen tätt. Det är hög tid för huvudmännen att sätta in kraftåtgärder, skriver Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet.
Den 1 juli gäller lärarlegitimationsreformen fullt ut. Men det finns fortfarande delar i reformen som får orimliga konsekvenser för ett antal lärargrupper och som snarast behöver förändras. Här är Lärarnas Riksförbunds krav på förändringar.
Skolverkets jurist Björn Rudolfsson ger sin syn på lärargrupper som drabbas av orimliga konsekvenser till följd av hur legitimationsreformen är utformad.
Under perioden när speciallärarutbildningen inte fanns läste lågstadieläraren Inger Fridolfsson in en magister i specialpedagogik. Men eftersom hon saknar formell speciallärarexamen fick hon avslag på sin legitimationsansökan, trots att hon har rätt kunskaper.
Henric Sörblad har undervisat i gymnasiekurser i historia i åtta år. Trots det blir han inte behörig utifrån erfarenhet. Orsaken är att han fördelat sin undervisningstid mellan gymnasieskolan och komvux.