De legitimerade lärarna räcker inte på långa vägar för grundskolornas behov, och skillnaderna mellan landets kommuner är extrema. I 120 av landets kommuner har situationen försämrats sedan förra läsåret.

Skollagen kräver att lärare ska ha yrkeslegitimation. Men vad händer om en skola har påtagligt många obehöriga lärare?

De legitimerade lärarna räcker inte på långa vägar för grundskolornas behov, och skillnaderna mellan landets kommuner är extrema.

Föräldrarnas öppna brev hjälper inte – Luleå kommun kan inte byta fot. Allt talar för att läraren Emma Johansson tvingas lämna barnen i Klass 1A på Boskataskolan.

Den 1 juli blir det skarpt läge med lärarlegitimationen. Nu läggs ett avancerat pussel för behöriga lärare, som kan komma att få arbeta på mer än en skola.

Emma Johansson, 28, missar chansen till fast lärarjobb – på grund av Skolverkets långa handläggningstider för lärarlegitimation.

Ansökningar om lärarlegitimation handläggs i tur och ordning. Men lärare som kontaktat Skolverket för att de behöver sitt legg "skyndsamt" har fått förtur.    

En lärare från Luleå anmäler Skolverket till Justitieombudsmannen. Anledningen är att hon fått vänta sju månader på sin lärarlegitimation.

För fem år sedan sjösattes en ny skolreform av förra regeringen för att säkra kvalitén på undervisning. Alla lärare ska ha legitimation och rätt behörighet för att få sätta betyg och bli tillsvidareanställda.

För fem år sedan föreslog den förra regeringen att alla lärare och förskolelärare skulle ha legitimation för att sätta betyg och bli anställda tillsvidare. Men det krävs också behörighet i ett ämne för att sätta betyg.

Kompetenshöjande insatser, förändrade rutiner kring betygsättning samt nyrekrytering av legitimerade lärare är några åtgärder som skolor gör för att möta legitimationsreformen, enligt en rapport från IFAU.

En lärare från Gränna anmäler Skolverket till Justitieombudsmannen, JO, efter att han fått vänta i 15 månader på sin lärarlegitimation.