39 procent av grundskollärarna har sökt eller kommer att ansöka om utökad behörighet sedan de nya legitimationsreglerna trädde i kraft 1 december 2013. Det visar en skopundersökning som Lärarnas tidning låtit göra.
En lärare i Borås som tidigare nekats lärarlegitimation får rätt efter en dom i förvaltningsrätten. Läraren överklagade och hänvisade till både utbildning och arbetslivserfarenhet i ämnet bild. Förvaltningsrätten gick på lärarens linje, som får sin legitimation och behörighet i att undervisa i bild. En annan lärare i Tranemo får efter sin överklagan rätt att undervisa…
Isabella Agder ansökte om lärarlegitimation i augusti 2011. Trots att hennes kurskamrater har fått sina är hon fortfarande utan – och får nu längre inte sätta betyg.
En lärare som inte fick behörighet i engelska har begärt att Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD) tar upp hennes fall. Lärarförbundets jurist anser att Skolverkets beslut om hennes legitimation kränkte lärarens rätt till sin egendom och till att utöva sitt yrke. Skolverket kan därmed ha brutit mot såväl regeringsformen som mot Europakonventionen.
I skrivande stund har riksdagen gett regeringen uppdraget att ta fram en plan för legitimation till yrkeslärare, fritidspedagoger och modersmålslärare. I ett första steg handlar det om att utreda vilka konsekvenser ett beslut om krav på legitimation skulle få för dessa grupper, skriver Björn Andersson, chefredaktör för Yrke.
Socialdemokraterna lovar lärarlegitimation till alla fritidspedagoger vid maktskifte. Regeringen har backat på flera punkter i legitimationsreformen, men inte om att ge legitimation till alla.
Legitimerade lärare som sätter betyg ska vara behöriga i ämnet där betyget sätts. Det är dags att skärpa skollagen. Det skriver utbildningsminister Jan Björklund (FP) och Bo Jansson, ordförande i Lärarnas Riksförbund, på Expressen Debatt.