Lärarrummet är ett nytt forum för Sveriges Lärare, där ordföranden Åsa Fahlén samtalar med aktörer på skolarenan. Premiären infaller på Skolans dag.

Jag vet att när jag får tid och förutsättningar för att planera mina lektioner lär sig mina elever mycket mer, skriver HP Tran.

Samhällskunskapsläraren Fredrik Andersson återvände till yrket efter fem år på fabrik – och kom tillbaka med en ny inställning. – Det var en ögonöppnare att jobbet har en tydlig början och ett tydligt slut, säger han.

Låt oss fira Skolans dag på vårt sätt – med knutna nävar och sammanbitna käkar, skriver Maria Wiman i en krönika.

15 procent av de som har en lärarexamen, cirka 35 000 personer, arbetar i dag med annat än att undervisa, visar statistik som Sveriges Lärare analyserat på region- och kommunnivå. (pdf)

På arbetsmarknaden finns 35 000 lärarutbildade personer som lämnat skolan för andra yrken. Samtidigt råder lärarbrist i Sverige – något som kan förvärras under pågående besparingstvång, varnar Sveriges Lärare i en ny rapport.

Vesna Prekopic har skrivit boken ”Vittnesmål från en pågående kris” som handlar om hennes tid som rektor på en skola i ett utsatt område. Vi gästas även av skolministern Lotta Edholm. (webb-tv)

”När regeringen föreslår denna lagändring borde man ha varit bättre förberedd för den etiska diskussionen. Men man började i fel ände” skriver läraren Rikard Öhman.

Vesna Prekopic fick uppdraget att leda en nystartad skola. "Men tio månader senare satt jag i husarrest hemma på grund av hot och fick inte jobba kvar av säkerhetsskäl." Nu har hon skrivit boken ”Brottsplats: Skolan” om sina upplevelser.

Lärare på folkhögskola har höga ideal att leva upp till något som också skapar en hel del hinder. Det kan vara stress, otydlig ledning och oklart vad man kan påverka, visar en undersökning.

Størstedelen af lærerne udtrykker behov for at komme på efteruddannelse. Men mange oplever, at økonomi, skemalægning og manglende vikarer spænder ben for at komme afsted på kurserne, viser en ny undersøgelse.

Staten dumpar Sveriges misslyckade migrationspolitik på fel yrkeskårer. Och det är inte första gången det sker. Anmälningsplikten är en omvänd spegling av den så kallade gymnasieamnestin, skriver Karin Pihl på ledarplats.