Eleverna tappar fart i undervisningen när lärarna byter jobb oftare. Det menar Skolverket som ser allvarligt på situationen.

En undersökning från Skolverket visar att lärare byter jobb allt oftare och det är något som märks ute på länets skolor. Sofia Elmgren och Pontus Bjällsjö arbetar på Rydaholms skola utanför Värnamo.

Lärare byter jobb oftare än förr. Det visar en undersökning från Skolverket och det här får konsekvenser på utbildningen. "När vi gick i högstadiet bytte vi lärare fem gånger i ett ämne," säger 17-åriga Kajsa den Braver.

De finlandssvenska lärarna ryter till inför de kommande löneförhandlingarna. Lönerna är inte attraktiva, vilket redan syns i att antalet sökande till de finskspråkiga lärarutbildningarna har minskat märkbart.

Allt för pressade scheman gör att många lärare inte hinner med jobbet på sin arbetstid och i praktiken jobbar gratis på sin fritid. "Med bättre koll på arbetstidsreglerna kan du lättare ställa krav på en förändring", tipsar lokalombudet Carina Murblad.

I minglet innan medlemsmötet pratades det om vikten av att höja statusen på läraryrket för att få fler att vilja utbilda sig till lärare, men också för att lärare ska orka stanna i yrket.

I debatten om skolkrisen är det skräckexemplen som får mest utrymme i medier. Publiken vill ha det smaskiga och polariserade. Men det är dyrköpta klick för vår yrkeskår. Denna typ av förenkling underminerar alla lärare som ständigt jobbar för en bättre framtid för våra barn och ungdomar, skriver läraren Maria Wiman.

Rapporten fokuserar på 15 bristyrken och räknar fram antalet nybörjare som behövs varje år för att kunna tillfredsställa framtidens behov av arbetskraft inom den offentliga sektorn. (pdf)

UKÄ har i en ny rapport tittat närmare på framtidens kompetensbehov för 15 bristyrken inom den offentliga sektorn. Rapporten visar ett behov av ett årligt antal nybörjare på cirka 37 000 för utbildningar kopplade till bristyrken för att kunna möta behoven fram till 2035.

Avhoppen på ämneslärarutbildningen är så höga att antalet nybörjare på ämneslärarutbildningen skulle behöva dubbleras för att tillgodose framtida behov. Det visar en ny rapport om svenska bristyrken.

Det är en snudd på omöjlig uppgift för högskolan att förse skolan och vården med tillräckligt många nyutexaminerade. Behovet är så stort att sex av tio i varje årskull som lämnar gymnasiet med högskolebehörighet borde börja läsa till lärare eller till ett vårdyrke.