Mellanstadielärarna Ulrika Hjertzell och Mikaela Högskoog har gjort den individuella utvecklingsplanen till ett levande dokument i sitt dagliga arbete med eleverna. Det har resulterat i engagerade och kunskapsmedvetna elever – och själva har de fått en jämnare arbetsbörda.
Hur många människor är det rimligt att leda? Är dagens klasser på mellan 25 och 30 elever något som är skrivet i sten? Fotbollstränaren Peter Swärdh, och läraren Håkan Dahlberg har bägge liknande uppdrag, men med helt skilda förutsättningar.
Skolforskaren Roger Ellmin menar att lärarrollen har utarmats och byråkratiserats samtidigt som rektorerna inte längre har tid att vara aktiva pedagogiska ledare.
De har inte träffats så många gånger genom åren – författaren Bob Hansson och hans högstadielärare Gösta Karlsson. Men mötet mellan dem när Bob Hansson började i sjuan kom att bli avgörande.
Lärarna ska i vissa fall slippa skriva åtgärdsprogram för att minska de administrativa uppgifterna, föreslår regeringen. Det ska exempelvis gälla när en elev riskerar att missa kunskapskraven och det behövs speciella åtgärder för detta.
Skyldigheten för lärare att upprätta åtgärdsprogram för elever med behov av extra stöd mildras. Regeringen vill minska lärarnas administration och ge dem mer tid för undervisning.
Vi har nog alla en särskild lärare som vi minns. Och kanske handlar det om en lärare som lyckades skapa förtroende. Att det är viktigt visar läraren och forskaren Annika Lilja i sin avhandling Förtroendefulla relationer mellan lärare och elever.