Läraravtalet som nyss klubbats igenom är otroligt viktigt för att vända en nedåtgående trend för skolan. Samtidigt har inte det tidigare avtalet fallit ut så som det var tänkt, skriver Lina Hading, Lärarnas Riksförbunds Studerandeförening, LR Stud.
Lärarbristen är ett faktum, därtill kommer problemen i lärarutbildningen med genomströmning, kvalitet och antagningskrav. Men det finns ljus i tunneln och konkreta förbättringar som kan göra lärarutbildningen mer attraktiv, skriver Lina Hading, ordförande LR studerandeförening.
Mer än hälften av de som kommit in på ämneslärarutbildningarna vid Högskolan i Gävle, hoppar av sina studier i förtid under det första läsåret. Det visar en kartläggning som tidningen Läraren har gjort.
Vill du bli lärare i historia – utan att ha läst ämnet på högskolan? Eller är du arkitekt men vill undervisa i matte? Inga problem, med regeringens och januaripartiernas nya förslag till snabbspår till lärarleget
Färre utbildningsorter, fler lärarledda timmar, lämplighetstester och ta bort distansundervisningen. Det råder ingen brist på förslag om hur lärarutbildningen ska förbättras för att minska avhoppen.
I Gävle har mer än hälften av alla ämneslärarstudenter hoppat av under första läsåret. – Vi vet om det och tar in så många studenter så att platserna ska fyllas, säger Ingrid Nordqvist, utbildningsledare för ämneslärarprogrammet på Högskolan i Gävle.
Han ville inget hellre än att bli ämneslärare. Ändå hoppade Kevin Järnberg av efter 3,5 år. Här berättar han och tre andra lärarstudenter varför de hoppade av.
Varför har lärarlinjerna och i synnerhet ämneslärarutbildningen så många avhopp, trots att lärarbristen garanterar jobb? Läraren har pratat med flera experter, läst utredningar och promemorior.
En av tre ämneslärarstudenter hoppar av under första läsåret. Fyra av tio ämneslärarutbildningar får underkänt. Samtidigt är behovet av utbildade lärare större än någonsin. Något måste göras för att vända trenden.