Företrädare för lärare, skolledare, forskare och kommuner skriver om vikten av en starkare profession och en skola på vetenskaplig grund. Jag instämmer i att det är viktiga framtidsfrågor. Det skriver Helene Hellmark Knutsson (S) i en replik.

En professionsfakultet för lärar- och skolledarutbildningen efterfrågas av Skolforskningsinstitutets direktör och företrädare för fack och arbetsgivare. Vi forskande lärare som bedriver den praktiknära forskning som skulle utgöra en vetenskaplig grund i en sådan miljö välkomnar förslaget, skriver företrädare för föreningen Lärardriven forskning och utveckling i en replik.

Skapa en egen fakultet med egna forskningspengar för lärarutbildningen – precis som andra vetenskapsområden har. Lärarförbundet med flera riktar uppmaningen till regeringen inför höstens forskningsproposition.      

För våra barns skull vill vi självklart att de bästa och smartaste lockas att bli lärare. Men att höja kraven på lärarstudenterna förblir mest en önskedröm, om inte fler väljer att söka till utbildningen, skriver Erik Hultgren på ledarplats.

Bygg upp en professionsfakultet för lärar- och skolledarutbildningen med tillhörande forskarutbildning och forskningsresurser, skriver företrädare för lärare, skolledare, forskare och kommuner.

Ämneskunskaperna hos lärarna måste lyftas, även med fortbildning för dem som svikits i tidigare lärarutbildning. Och lärarstudenter behöver lära sig mer av lärandets hantverk, mindre av teorier kring pedagogik. Så låter det från panelen, skriver Åke Wredén i en krönika

Inför höstterminen ska sökande till några av lärarutbildningarna vid Linnéuniversitetet och Jönköpings högskola testas.

Snart börjar försöket med lämplighetsprov till lärarutbildningen. Men att testa de runt 17 000 personer som varje höst söker något lärarprogram skulle kosta minst 42 miljoner kronor.

Med en skräddarsydd studieplan ska utländska lärare och förskollärare bli behöriga för jobb i svensk skola. Det är idén bakom ULV, ett snabbväxande program vid bland annat Malmö högskola. "De är ambitiösa studenter med egen drivkraft. Men svenska språket är helt centralt," säger utbildningsledaren Nils Johansson.

Avhoppen från landets lärarutbildningar är stora och Linköpings Universitets lärarutbildning är inte ett undantag. 37 procent av eleverna hoppar av ämneslärarprogrammet för högstadielärare.

Stor lärarbrist och många avhopp från lärarutbildningen målar en dyster bild. Men flera studenter tror att avhoppen skulle bli färre om antagningspoängen höjdes.

Många studenter väljer att hoppa av lärarutbildningen, och särskilt drabbad är ämneslärarutbildningen. Det visar ny statistik från Universitetskanslersämbetet.