I fredags publicerade GP en artikel av fyra forskare om den nya lärarutbildningsutredningen. Tyvärr är artikeln missvisande i flera led, skriver forskaren Gunnlaugur Magnússon i en replik.

Helt ärligt har jag genom åren mer än en gång funderat på om det är dags att hänga upp den gula västen på kroken och tacka för mig. Men jag har ändå landat i att jag vill slutföra min utbildning, skriver Andreas Härjefors som studerar till lärare i fritidshem.

Mange lærerstuderende har haft en helt anden læreruddannelse, end de forventede. 238 lærerstuderende har skrevet under på, at de mener, at overgangsordningen til den nye læreruddannelse er for dårlig. "Vi må tage til efterretning, at der er studerende, der er megafrustrerede", lyder det fra ledelsen.

För lärarstudenterna är VFU:n det första viktiga mötet med det framtida yrkeslivet. Nu ska teoretiska kunskaper bli praktiska. Utmaningen är att det ofta saknas handledare. Men att ta sig an en student innebär inte enbart extraarbete – det är en chans till att utveckla sig själv som lärare.

En blivande historielärare som får en geografi­lärare som handledare – eller praktik på en skola långt bort. Sveriges Lärarstudenter vill säkra rollen som VFU-handledare genom nationell reglering.

Förslagen om att reformera lärarutbildningen med större betoning på kognitionsvetenskap och evidens har kritiserats för att vara politisk detaljstyrning av akademin. Men en mer evidensinformerad lärarutbildning är mindre sårbar mot såväl partipolitiska utspel som universitetspolitiska processer, skriver fyra forskare.

Kun et mindretall av lærerne sier de lærte nok på lærerstudiet om håndtering av krenkelser og om arbeid med et inkluderende miljø i klassen og på skolen.

Nästan 40 procent av dem som påbörjar en grundlärarutbildning tar aldrig examen och det tar ofta lång tid innan lärosätena vet om en student hoppat av. Nu vill Riksrevisionen införa ett krav för studenter att anmäla avhopp.

Från vissa högskoleutbildningar hoppar omkring hälften av studenterna av före examen. Riksrevisionen som har granskat problemet föreslår bland annat bättre yrkesvägledning och krav på studenter att meddela om de lämnar en utbildning. ”Det dyker upp en hel del studenter som inte har tillräckliga förkunskaper vare sig i matte eller svenska”, säger revisionsdirektör Fredrik Bonander.

På arbetsmarknaden finns en stor efterfrågan på flera samhällsviktiga yrkesgrupper som lärare, sjuksköterskor och högskoleingenjörer. Samtidigt har avhoppen från dessa utbildningar varit stora under flera år, något som inte bara skapar problem på arbetsmarknaden utan även får betydande negativa konsekvenser för lärosätena, studenterna och skattebetalarna. (pdf)

Avhopp från bristyrkesutbildningar inom högskolan beror ofta på bristande förkunskaper och att utbildningen inte motsvarar förväntningarna, så kallade felval. Riksrevisionen rekommenderar utökad yrkesvägledning, och krav på att studenter som hoppar av informerar sitt lärosäte.

39 procent av de som inleder studier på grundlärarprogrammet tar ingen examen. Svaga förkunskaper och glädjebetyg från gymnasiet är vanliga orsaker till avhoppen. Det skriver Riksrevisionen i en ny rapport.