Valrörelsen har gett läraryrket en extra skjuts. Den som väljer lärare som karriär lär kunna vänta sig både goda jobbmöjligheter och en stadig löneökning.

Regeringen bör lägga om utbudet av lärarutbildningar. Förutom stor lärarbrist är det också en risk att läs- och mattesatsningar i skolan inte får någon effekt, det varnar Riksrevisionen för.

Enligt Riksrevisionen väljer lärarstudenter bort de utbildningar som behövs mest. Därför bör regeringen styra hur utbildningsplatserna fördelas. Blivande lärare väljer utbildningsinriktning…

Staten bör ta ett större ansvar för att lösa problemet med att lärarstudenter bara väljer populära utbildningar. Det konstaterar Riksrevisionen i en ny granskning.

Lärarstudenter studerar inte till lärare inom de ämnen och områden där bristen förväntas blir som störst. Det visar Riksrevisionens rapport. 

Regeringen bör mer aktivt kunna styra hur lärosäten bestämmer antalet platser på lärarutbildningarna. Allt för att undvika lärarbrist i framtiden. Det skriver Riksrevisionen i en rapport.

Studenterna väljer inte i tillräckligt hög utsträckning de lärarutbildningar som arbetsmarknaden behöver mest. Regeringen bör därför aktivare styra hur universitet och högskolor bestämmer antalet platser på olika lärarutbildningar.

Lärarnas Riksförbund välkomnar Riksrevisionens förslag över hur regeringen ska ta ett ökat ansvar för lärarutbildningens dimensionering, men anser att det inte är tillräckligt. 

Lärarstudenter väljer ofta bort de inriktningar där det råder brist på arbetsmarknaden. Därför bör staten ta ett större ansvar för antalet platser på olika lärarutbildningar. Den slutsatsen drar Riksrevisionen i en ny rapport.

Studenterna väljer inte i tillräckligt hög utsträckning de lärarutbildningar som arbetsmarknaden behöver mest. Regeringen bör aktivare styra hur universitet och högskolor bestämmer antalet platser på olika lärarutbildningar, menar Riksrevisionen.

Att delta i Paradise hotel är populärare än att plugga till lärare i Sverige.

Man kanske ska börja med varifrån vi kommer. Under lång tid var policyn att gränserna mellan olika lärarkategorier skulle suddas ut och att ”undervisning” inte skulle förekomma i skolan. Det ledde under en period till vad vissa beskriver som ett slags institutionaliserat vansinne på svensk lärarutbildning. Det skriver Håkan Tallgren.