SKL:s Per-Arne Andersson tror inte att Vetenskapsakademiens förslag för att motverka lärarbristen inom matematik och naturvetenskapliga ämnen räcker. "Bland annat måste man försöka locka tillbaka de som har lämnat läraryrket också", säger han.

Bristen på matte- och NO-lärare gör att det redan i vår kan fattas beslut om att disputerade naturvetare ska kunna få en betald ettårig utbildning och bli lektorer på grundskolan.

Allt för få söker sig till lärarutbildningar inom naturämnena. Nu måste något göras åt den akuta lärarbristen, skriver medlemmar i vetenskapsakademiens skolarbetsgrupp.

Det krävs akuta krisinsatser in den lärarkris som är i antågande. Lärarnas Riksförbund stödjer därför de förslag som förs fram av Vetenskapsakademien i en debattartikel i Dagens Nyheter i dag.

Antalet sökande till lärarutbildningar i flera naturvetenskapliga ämnen är nu alarmerande lågt. Flera åtgärder krävs. Vi föreslår bland annat en ettårig lärarutbildning för disputerade naturvetare, skriver elva medlemmar i Vetenskapsakademiens skolarbetsgrupp.

Forskaren och lärarutbildaren Barbro Westlund har jämfört hur lärare i Sverige och Kanada undervisar i läsförståelse i grundskolan. Lärarutbildningen behöver lägga större fokus på hur man aktivt undervisar i läsförståelse och förståelsestrategier, menar hon.

Den politiska styrningen på både nationell och lokal nivå begränsar lärarutbildarnas autonomi och urholkar kvaliteten i utbildningen, skriver lärare och forskare vid lärarutbildningen i Göteborg.

Moderaterna hårdare gallring av blivande lärare och vill se lämplighetstester av dem som söker till utbildningen (webb-tv).

Nya siffror från Statistiska Centralbyrån, SCB, visar att antalet sökande till lärarutbildningarna är fortsatt lågt. Enligt SCB kommer det att saknas över 43 000 lärare år 2020.

Genom att avskaffa det besvärliga ämnet pedagogik har politiker i lugn och ro kunnat låta administrativt utformade styrdokument utan vetenskaplig grund styra lärarutbildningarnas innehåll, skriver Feiwel Kupferberg, professor i pedagogik vid Malmö högskola.

När skolan kommunaliserades urholkades lärarrollen. I dag lockar utbildningen främst med sina låga antagningskrav, och resultatet blir lärare med dåliga ämneskunskaper och utan egentligt intresse för att undervisa. Nu krävs något radikalt för att vända avgrundsfärden, skriver Uriel Hedengren, före detta lärare.

Många lärare för yngre elever har dålig utbildning i läs- och skrivinlärning. En hel del har ingen alls. Det är dags att sätta dem i skolbänken, skriver Malin Siwe.