Om många vuxna studenter inte klarar att planera och ta ansvar för sina studier måste slutsatsen vara given – små barn kan det definitivt inte. Det skriver Malin Siwe.

Det är först när lärarutbildningarna anses meriterande i yrkeslivet som fler kommer att söka. Men då krävs det mer än att bara höja tröskeln vid antagningen, skriver Mathias Bred.

Jan Björklunds tre steg mot en bättre skola.

Jan Björklund har tagit starkt intryck av DN:s granskning av problemen i den svenska skolan. Nu vill han höja antagningskraven till lärarutbildningen och förändra högskoleprovet.

Nu är sökandet igång efter 30 kandidater första omgången av Teach for Sweden. Det är ett internationellt projekt där högutbildade studenter under två år jobbar mot en formell lärarexamen.

Slutsatserna när det gäller att komma in på och slutföra en lärarutbildning är ofullständiga och felaktiga. Det skriver Mia Andersson, studie- och karriärvägledare på Malmö högskola, i en replik på Heidi Avellans krönika.

Högskolan i Gävle har ansökt om tillstånd att utfärda grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem. Mälardalens högskola ansökte samtidigt om tillstånd att utfärda grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3.

Bristande respekt för lärarna och försämrad status för yrket gör att lärarutbildningen lockar allt färre studenter. Heidi Avellans krönika (6/4) om skolan väcker debatt. Här är några av läsarbreven.

En schimpans som kastar pil kunde ta sig in på lärarutbildningen. I princip. Ingen bra start för det som alla politiker vill ha: Världens bästa skola, skriver Heidi Avellan.

Över hälften av högstadie- och gymnasielärarna saknar pedagogisk högskoleutbildning i sitt undervisningsämne, trots lärarlyft och den stundande lärarlegitimationsreformen.

Långt under hälften av de lärarutbildade lärarna på högstadiet och gymnasiet är tillräckligt utbildade i alla ämnen de undervisar i. Trots legitimationsreformen och Lärarlyftet. Det visar en ny studie från Skolverket.

Drygt hälften av grundskolans lärare med pedagogisk högskoleexamen i årskurs 7–9 har utbildning i det ämne de undervisar i. I gymnasieskolan är andelen högre. Där har 63 procent av ämneslärarna med pedagogisk högskoleexamen utbildning i ämnet. Det visar en studie från Skolverket.