Det ska krävas mer för att komma in på lärar- och förskollärarutbildningarna. Ämneslärarutbildningen ska stärkas. Och studierna ska få ett ökat fokus på ämneskunskap, kognitionsvetenskap och praktisk metodik. Det föreslår en utredning som lämnades till regeringen.

Utredningen har genom sina lärosätesbesök skapat sig en god uppfattning om läget på lärarutbildningarna i dag, inte minst genom det hundratal studenter som utredningen har träffat. Utredningen har också låtit lärosäten besvara en enkät och haft möten med många externa kontakter. (pdf)

Lärarutbildningsutredningen har överlämnat sitt betänkande Ämneskunskaper och lärarskicklighet – en reformerad lärarutbildning till utbildningsministern och skolministern. Utredningen föreslår att det ska ställas högre förkunskapskrav i svenska. Utredningen föreslår också mer ämnesstudier och ämnesdidaktiska studier. 

Tisdagen den 3 december kl 15 tar utbildningsminister Johan Pehrson och skolminister Lotta Edholm emot betänkandet från utredningen Utveckla lärar- och förskollärarutbildningarna.

Lärarprofessionen är liksom många andra professioner, såsom läkaryrket och juristyrket, mycket komplex. Ännu mer komplex blir den genom att det finns flera olika inriktningar på lärarutbildning. På samma sätt som att medicin är vetenskapsområdet för läkare och juridik det för jurister, behöver lärarna ha sitt eget vetenskapsområde, som förslagsvis skulle kunna kallas för praktisk pedagogik,…

Vilka kunskaper har du haft störst nytta av och vilka frågor borde lärarutbildningen ha fokuserat mer på? Vi bad tre lärare i matematik och naturvetenskapliga ämnen att svara.

Vilka kunskaper har du haft störst nytta av och vilka frågor borde lärarutbildningen ha fokuserat mer på? Vi bad tre praktisk-estetiska lärare svara.

Vilka kunskaper har du haft störst nytta av och vilka frågor borde lärarutbildningen ha fokuserat mer på? Vi bad tre grundskollärare att svara.

Över 40 000 som är anställda i förskolan i Sverige saknar utbildning för jobbet. Det skriver Sveriges Lärare Växjö i en debattartikel.

Det var slet ikke meningen, at Tine Sofie Hernvig ville have valgt dansk som andetsprog. Men nu er det hendes yndlingsfag. Hun og hendes medstuderende Marie Wamberg synes faget er så vigtigt, at alle lærere burde have det. Og de meget bevidste om, at skolerne står og mangler dem.

Dansk som andetsprog forsvandt på læreruddannelsen i 2013, og skolerne mangler nu akut DSA-lærere til modtageklasser og sprogstøtte til de mange nyankomne. Med den nye læreruddannelse er faget tilbage. Vi har besøgt de 11 studerende på det allerførste hold.

Från och med hösten 2025 kommer Katrineholm att erbjuda Karlstads universitets grundlärarprogram för förskoleklass och årskurs 1-3, på Campus Viadidakt i Katrineholm.