Trycket på lärarprogrammet på Linköpings universitet minskar. Men det gäller inte gymnasielärare i historia, berättar Roger Klinth, prorektor på Linköpings universitet.
Det är fel att kraven i svensk skola skulle ha sänkts. Problemet är snarare att det i vissa avseenden är för höga krav och att det är fel krav, skriver Magnus Persson, professor på Lärarutbildningen vid Malmö universitet, i en replik.
”Lärares arbetsmiljö måste bli bättre. Lärares löneutveckling behöver korrigeras. Läraryrket kan inte fortsätta vara en förlustaffär”, skriver lärarstudenten Mimmi Rönnqvist i ett debattinlägg.
Miljöpartiet vill att man ska kunna studera till lärare och samtidigt arbeta deltid med full lön. På det sättet tror MP att landet ska få 2 000 fler lärare. För staten beräknas förslaget kosta runt 2 miljarder kronor.
Linköpings universitet får räkna med många tomma stolar när lärarutbildningarna drar igång om några veckor. Värst är situationen i Norrköping, rapporterar Corren.
Lärarlinjen har svårt att locka studenter, samtidigt som många väljer att lämna yrket. Detta beror till stor del på den höga arbetsbelastningen, hävdar Sara Svanlund på Lärarnas Riskförbund.
Under de senaste decennierna har skolan gått allt mer från traditionell katederundervisning till en mer progressiv, elevledd undervisning- trots att det går emot forskningen. Kolumnisten Isak Skogstad frågar sig när det pedagogiska experimentet ska ta slut.
Antalet antagna i första urvalet till höstens högskoleutbildningar ökar med 2,2 procent. Men antalet sökande minskar från 399 100 till 391 400 personer. Det är en nedgång med 1,9 procent jämfört med första urvalet höstterminen 2017.
Idag kom beskedet till de som sökt till högskolan. Drygt 275 000 personer har antagits till någon av landets 26 högskolor och universitet. Antalet antagna lärarstudenter är dock för få för att täcka behovet av framtida lärare.
Bra kontakt med lärarutbildningen i Kristianstad och hårdsatsningar på läraryrket. Det är Sölvesborgs framgångsrecept för en hög andel behöriga lärare.