Förskoleklassen ska förbereda eleverna för grundskolan samtidigt som undervisningen ska ta tillvara deras nyfikenhet, kunskaper och intresse. Att stärka elevernas tilltro till sin förmåga att lära är viktigt för att göra undervisningen tillgänglig för alla, säger Terese Abrahamsson, lärare i förskoleklass på Brottkärrsskolan i Göteborg.

Det är tio år sedan Google Workspace for education blev den digitala lärmiljö som skulle utgöra navet för undervisningen på malmöskolorna. IKT-pedagogen Jonas Sjögren berättar om de pedagogiska möjligheterna han ser idag men också om hur Malmö Latinskola skapade egna riktlinjer för att förbättra strukturen.

Följ med till Maria förskola där Dijana Mijatovic berättar om hur de arbetar med språkfrämjande lärmiljöer. (Webb-tv)

När jag började arbeta i förskolan var jag inställd på att arbeta med de äldsta barnen, men där fanns ingen plats ledig så jag blev placerad på en avdelning för de yngsta barnen. Och tur var det för det var där jag hittade min drivkraft, skriver Sara krokström, legitimerad förskollärare och utvecklings­ledare.

Kritiken mot rapporten om lärmiljöer för elever med NPF är missriktad, menar Skolinspektionen. Eftersom rapporten är direkt riktad till huvudmännen står deras ansvar redan i fokus – ansvaret för elevernas utbildning.

I den siste Lærarundersøkinga frå Utdanningsdirektoratet er trenden klar: Kvaliteten på læringsmiljøet i skolen blir stadig dårlegare, ifølgje lærarane.

Skolinspektionens rapport om lärmiljöerna för elever med npf sovrar bland slutsatserna i undersökningen och skapar en för snäv lägesbild. Därmed blir skuldbeläggningen av lärarkåren omotiverat stor, menar högstadieläraren Pontus Vesterberg.

En ny rapport från Skolinspektionen visar på stora brister i lärmiljön och risk för stigmatisering för elever med neuropsykiatriska funktionshinder – men samtidigt visade en tredjedel av de granskade skolorna hög kvalitet.

I Pedagog Malmös nya videoserie "Mitt klassrum" tittar vi närmare på lärmiljöer i skola och förskola och får se hur pedagogerna tänkt, planerat och anpassat. I det här avsnittet träffar vi Mist Magnusson, grundlärare på Riseberga fritidshem. 

Att planera och bygga skolor är ett centralt samhällsintresse. Något som ofta förbises i debatt är att den fysiska skolmiljön är oerhört viktig för att skapa en bra och trygg skola, enligt forskningen. Därför behövs ett Nationellt centrum för lärmiljö, som kan samla all forskning på området och stötta de olika aktörerna som arbetar med…

Skolans grundidé om att ingen elev ska bli underkänd i något ämne skapar i själva verket ett system med allt fler underkända elever. Slumpen avgör, inte arbetssätt eller skolpolitik. Nu måste förändringen ske snabbt, och från toppen och nedåt, skriver gymnasieläraren och debattören Linda Bönström.

Ett stort antal forskare kritiserar SPSM för ett utlyst bidrag som skolhuvudmän kan söka för att skapa befintliga anpassade lärmiljöer. Det kommer att öka segregeringen, anser forskarna.