Hidtil har læse-skriveteknologier hjulpet ordblinde til at læse og skrive korrekt. Nye teknologier har fokus på, at det skal være let at kommunikere på skrift, fortæller pædagogisk IKT-vejleder Allan Madsen. Udfordringen bliver at få overblik over mulighederne.
Läromedelsförfattarna förvaltar alla text- och datautvinningsrättigheter för Sveriges läromedels- och kurslitteraturförfattare, och kommer utfärda förbehåll mot de parter som idag använder deras material för text- och datautvinning.
Stockholm gick miste om 38 miljoner kronor i statsbidrag till läroböcker. Nu anklagar skolminister Lotta Edholm (L) det rödgröna styret för att ”misslyckas grovt och sedan gnälla”.
De kommuner och många fristående skolor som inte tar del av regeringens läromedelsmiljoner måste svara för sig. Det skriver Martin Tunström i en ledare.
Moderaterna i Stockholm har svängt. Från att vara mycket positiva till digitala verktyg i skolan – till att vilja satsa mer på fysiska läroböcker. "Fler böcker och färre skärmar", säger oppositionsborgarrådet Christofer Fjellner (M).
Regeringen vill införa en kulturkanon. Samtidigt får inte ens hälften av unga från utsatta familjer läromedel i alla ämnen, skriver Isobel Hadley-Kamptz på ledarplats.
Nya siffror visar stora skillnader i hur mycket läromedel som kommunerna köper in. Att skollagen ändras för att stärka tillgången till läromedel på skolorna är ett efterlängtat beslut – på många håll.
Inköpen av läromedel ökar, konstaterar Läromedelsföretagen i en ny rapport. Men det skiljer 1 578 kronor per elev mellan den kommun som satsar mest och den som lägger minst på nya läromedel.
I Mullsjös grundskolor fick varje elev förra året nya läromedel för 300 kronor. Överkalix satsade sex gånger så mycket. I snitt lade kommunerna mer pengar per elev på läromedel år 2022 än året innan.