Skolan blir allt mer digital och många elever i grundskolan har numer en egen bärbar dator. Men det råder delade meningar om hur och i vilken utsträckning digitala läromedel borde användas i skolor. Reporter Saga Wadensjö har besökt en skola där hon följt en fjärdeklass under en skoldag. (webb-radio)
”Jag hoppas lite att jag en dag blir anmäld”, twittrade Göteborgsläraren HP Tran. Det handlar om att inte ha råd med att köpa läromedel, och i stället tvingas stå framför kopiatorn.
Drygt 3 400 kronor. Så mycket skiljer det mellan botten och toppen på listan över hur mycket kommuner satsar på läromedel – såväl trycka som digitala – per elev under pandemiåret 2020. Se hela listan här nedan.
I princip alla kommuner i Sverige har en policy om att elever ska ha en egen dator eller surfplatta. Synd bara att eleverna förstår mindre av undervisningen när böckerna ersätts av digitala läromedel, skriver lärarstudenten Gustav Björklund Larsen.
En ny kartläggning visar på fortsatt stora skillnader över hur mycket kommunerna satsar på läromedel i grundskolan. Det skiljer drygt 3400 kronor mellan de kommuner som spenderade minst respektive mest pengar på läromedel per elev under pandemiåret 2020. Det innebär att elever har olika förutsättningar att få kunskap, beroende på var i landet de bor.
Rapporten baseras på Läromedias statistik över kommunala huvudmäns inköp av läromedel, SCB:s kommunala statistik över elevantal och invånares utbildningsståndpunkt samt Skolverkets redovisade siffror över de kommunala huvudmännens kostnader. (pdf)
Utredningens förslag om att mäta tillgången till läromedel i inköpskostnader riskerar att leda till att dyrare läromedel värderas högst, oberoende av innehåll. Tillgången till läromedel bör i stället mätas i hur många elever som nås, skriver Fredrik Bengtsson, vd på Nationalencyklopedin.
Industrin ropar efter folk men det är svårt att utbilda ungdomar i svetsning och andra yrkesämnen på det industritekniska programmet eftersom uppdaterade läromedel saknas.
Under måndagen och tisdagen deltar omkring 150 öländska lärare i ett Escape room, eller ett slags rymningsspel i Borgholms slottsruin. Målet är att bli bättre och mer kreativa i användningen av skolans digitala verktyg.