Skärp skollagen, tydliggör rätten till läromedel för alla elever. Det skriver Per Kornhall, ordförande för intresseorganisationen Läromedelsförfattarna.

Läraren Tove Phillips har alltid gillat att skriva och när gymnasiereformen kom år 2011 tog hon chansen att förverkliga sin författardröm. I dag har hon 18 böcker bakom sig och är en tongivande författare för läromedlen på barn- och fritidsprogrammet.

Skolan har dragit ner kraftigt på läromedel de senaste årtiondena. Besparingen slår särskilt hårt mot elever från hem där bokhyllorna inte dignar av böcker. Det är en farlig utveckling som äventyrar kvaliteten och underminerar likvärdigheten, skriver Mats Wingborg på ledarplats.

Sverige rasar som kunskapsnation när vi inte ens kan upprätthålla att alla skolor får läromedel, skriver Arbetets ledarskribent.

En skola utan böcker är en korkad skola. Det är också en olikvärdig skola där lärarna inte ges möjlighet att bedriva god undervisning på grund av bristen på läromedel. Det hävdar Göran Greider som också menar att i Sverige kan skolpolitiken liknas vid ett nyliberalt aprilskämt och att de partier som inte vill förändra den…

Återreglera skolan! Avmarknadifiera skolan! Återför boken till skolan! Förstatliga skolan! Sverige liknar när det gäller skolan för närvarande ett nyliberalt aprilskämt och de partier som inte vill göra något åt det borde skämmas, skriver Göran Greider på ledarplats.

Neddragningarna på läromedel i den svenska skolan har lett till att många lärare tillverkar sina egna läromedel, enligt intresseorganisationen Läromedelsförfattarna.

Tre av tio elever med upplevd familjeekonomi under medel får inte de läromedel de behöver i skolan, vilket gör att de får svårt att hänga med i undervisningen. Det visar en färsk undersökning av Läromedelsförfattarna. Resultatet visar på stora skillnader mellan elever med upplevd familjeekonomi över respektive under medel.

Enligt undersökningen får elever som upplever att de har det bra ekonomiskt ställt läromedel i större utsträckning än elever som upplever att de har det sämre ställt. (pdf)

Olikvärdigheten vad gäller tillgången till läroböcker blir så mycket allvarligare under pandemin när 100 000-tals unga har varit mer hänvisade till läromedel när deras högstadier och gymnasier varit stängda, skriver Per Kornhall, ordförande i Läromedelsförfattarna.

Barn- och unga med allvarliga synskador borde ha lagstadgad rätt att lära sig punktskrift, menar Synskadades Riksförbund. I dag finns inget lagkrav på att gruppen ska få undervisning i de synskadades skriftspråk.

Förlängd tid för uppdraget. (pdf)