För handlarna ger skolstarten rejält med klirr i kassan. Det är mycket som ska inhandlas inför det nya läsåret, som nya kläder, datorer och block.

Läroböcker i historia som använder sig av ett smalt och abstrakt språk försvårar för elever att förstå vad de läser. Särskilt för andraspråksläsare. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Gislaveds kommun tog betalt av en elev som råkat skada sin läsplatta. Nu ska Skolinspektionen granska om kommunen gjorde rätt.

Inköpen av datorer på skolorna tar pengar från läromedelsbudgeten. Detta innebär mindre likvärdig utbildning och att det saknas läromedel i vissa ämnen. Det hävdar Wiwi Ahlberg, ordförande för Sveriges läromedelsförfattare.

Martin Luther King beskrivs som en "negerledare" i kurslitteraturen på flera svenska universitet, något som väckt kritik från från studenter. Nu ska förlaget Studentlitteratur revidera boken, som kom i nytryck förra månaden.

Föräldrar som bantar, grannar som super och att inte kunna bli kär i mörkhåriga flickor. Trettio år gamla läseböcker används fortfarande i skolan.

Vimarskolans elever i Vimmerby har varken tillräckligt antal eller tillräckligt kvalitativt läromedel. I samhällskunskap och geografi tvingas vissa använda läromedel från tidigt 90-tal.

Att kvinnliga förebilder i historien skulle saknas är en myt. De syns bara inte i böckerna, eftersom historieskrivarna tagit för givet att världen alltid varit styrd av män. Men starka kvinnor med makt har alltid funnits. Nu är det hög tid att de också skrivs in i historieböckerna, skriver författarna till en ny bok.

Elever är hett villebråd. Företag, organisationer och myndigheter slåss om att få komma in i klassrummen. Till deras hjälp finns numera företag som är specialiserade på att paketera om budskap till läromedel.  

En elev i grundskolan får i genomsnitt nya läromedel för bara 500 kronor per år. Det har påverkat lärares arbetsmiljö, elevers lärande och Pisa-resultat negativt, skriver Rickard Vinde, vd Svenska Läromedel.

Det är uppseendeväckande hur ytligt skolans läroböcker i historia behandlar kriget i forna Jugoslavien. Bara en av de fyra vanligaste historieböckerna för årskurs 9 belyser det första folkmordet i Europa efter andra världskriget, skriver historielärare Ulf Martinsson.

Boken är dock inte huvudproblemet utan symtom på ett välkänt fenomen: institutioner, organisationer och enskilda som tycker att skolböcker är en lämplig plats för propaganda. I skol­debatten finns gott om exempel, både på höger- och vänsterindoktrinering, skriver Erik Helmerson.