Nu är det viktigare att Sveriges lärare får en genomarbetad och vetenskapligt förankrad läroplan som fungerar i många år framöver än att regeringen håller sin tidsplan, skriver Ämneslärarens redaktör Hampus Jarnlo om läroplanshaveriet.

Skolverkets arbete med nya läro- och kursplaner döms ut av flera tunga experter i Ämneslärarens granskning. Samtidigt kritiseras regeringen för att ge Skolverket för snäva tidsramar. Ämnesläraren har sökt utbildningsministern i snart två veckor – men inte fått någon intervju.

Än en gång har flumpedagogerna på Skolverket fått sabotera framtagandet av nya läroplaner. Det är allt mer tydligt att myndigheten är oförbätterlig. Problemen sitter i väggarna och därför måste den läggas ner. Det skriver Henrik L Barvå i en ledare.

Hösten 2028 blir grundskolan tioårig. Då införs också nya läro- och kursplaner. Vi är nu precis i början av arbetet med att ta fram förslag på nya kursplaner, skriver Maria Weståker, chef för avdelningen för läroplaner på Skolverket.

Tydligare fokus på fakta och grundläggande färdigheter som att läsa, skriva och räkna. Det är ambitionen med grundskolans nya läroplaner. "Nu får vi bara hoppas att det också blir så", säger pedagogikprofessorn Jonas Linderoth.

Läroplansutredningen skulle göra slut på de postmoderna experimenten i svensk skola. Men Skolverket gör sitt bästa för att sätta käppar i hjulet. Det skriver Anna-Karin Wyndhamn på ledarplats.

Sexualitet, samtycke och relationer är ett relativt nytt ämne – som enligt artikelförfattaren ”svällt till orimliga proportioner, med ideologiska förtecken”. Nu hoppas Therese Rosengren att regeringen rensar i läroplanens värdegrundsarbete. ”Lärare behöver arbetsro”, skriver hon.

Skolverket är arkitekten bakom den läroplan som vi i dag försöker lämna. I åratal har de vägrat ta till sig det kognitionsvetenskapliga perspektivet och i stället anlitat ett forskarnätverk med progressiv, digital pedagogisk hemvist runt sig. De har nyligen fått svidande kritik av Riksrevisionen på grund av alarmerande brister i sin vetenskapliga grund. Att tro att samma…

De nya läro- och kursplanerna skulle bli en garant för att grundskolan vilar på en solid vetenskaplig grund. Men flera av de forskarunderlag som ska säkra styrdokumentens vetenskapliga förankring sågas av tunga experter. Samma svidande kritik som framförts av Riksrevisionen riktas nu på nytt mot Skolverket.

Elever som läst ett modernt språk i grundskolan och går vidare till gymnasiet har ofta så låga kunskaper att fortsättningskursen tvingas börja på nybörjarnivå. Det behövs mer konkret centralt innehåll i grundskolans läroplan för moderna språk, så att grundskolans lärare vet vilka kunskaper som förväntas till gymnasiet, skriver tyskläraren.

Sjunkande Pisa-resultat, minskad läslust, mindre läsning. Vi Lärare har visat på skolans läskris. Regeringen svarar med nya läroplaner – och nu ligger ansvaret hos Skolverket. "Gå inte miste om det gyllene tillfället", uppmanar Anki Källman, lågstadielärare och medlem i Expertrådet för läsning.

Lagrådsremissen innehåller förslag om ändringar i skollagen (2010:800) som syftar till en stark kunskapsskola med kunskapsuppdraget i fokus. Det lämnas också förslag om hur läroplanerna för de olika skolformerna ska göras om i samma syfte.