Förslaget på nya läroplaner är en justering i rätt riktning, men det hade varit bättre att stamrenovera än att täta hålen. Det skriver SvD:s Paulina Neuding.

Förskolan ska bli i huvudsak blir skärmfri. Det är innebörden i regeringens beslut om ändringar i läroplanen för förskolan. Sveriges Skolledare är kritiska och menar att digital delaktighet är en demokratifråga.

Regeringens betänkande Kunskap för alla – nya läroplaner med fokus på undervisning och lärande tar upp flera viktiga frågor, och vi välkomnar särskilt den tydligare betoningen på läs- och skrivutveckling i tidiga åldrar. Det säger läromedelsförlaget Libers VD Hernan Ruiz i en kommentar.

Både betygs- och läroplansutredningen missar den formativa bedömningen. Det skriver för detta lärarutbildaren Birgitta Fröjdendahl.

Läroplansutredningen ska bygga på kognitionsvetenskapliga resultat, men flera debattörer menar att det hämmar lärares hantverksskicklighet. ”Det påstås felaktigt att den leder till robotlika elever utan förståelse och auktoritära undervisningsmetoder”, skriver rektorn Erik Håkansson – som efterlyser större nyfikenhet.

Hälften av lärarna mellan- och högstadiet har problem med stoffträngsel – undervisningstiden räcker inte till för alla krav i läroplanen. Det visar en granskning i Ämnesläraren.

Förskolan ska i huvudsak vara skärmfri för barnen, det har regeringen beslutat. Anders Gustafsson, rektor på förskolan Dibber i Uppsala, anser att personalen är bäst på att avgöra vad som är lämpligt för barnen.

Ljudningsmetoden phonics skrivs in i läroplanen – som också ska bli en detaljerad manual för svensklärare, med krav på mängdträning på skoltid. Målet är att läskrisen blir ett mörkt minne. "Blir läroplanerna verklighet kommer vi att få till läsande elever på lågstadiet", säger Linda Fälth, professor i pedagogik och författare till förslagen som rör svenskundervisningen.

Ljudningsmetoden phonics skrivs in i läroplanen – som också ska bli en detaljerad manual för svensklärare, med krav på mängdträning på skoltid. Målet är att läskrisen blir ett mörkt minne. "Blir läroplanerna verklighet kommer vi att få till läsande elever på lågstadiet", säger Linda Fälth, professor i pedagogik och författare till förslagen som rör svenskundervisningen.

Dyslexi har fått en oväntat framträdande roll i den nya läroplansutredningen. Men inte på något positivt sätt, konstaterar Susanna Cederquist, lärare, författare och vinnare av Dyslexipriset.

Alla skolutredningar som nu följer på varandra har samarbetat kring helheten – och det ser väldigt bra ut så här långt, skriver skolexperten Per Kornhall.