”Läsningen är för viktig för att ses som enbart en läxa eller ett eget ansvar. Om vi inte har tid att läsa i klassrummet, vad har vi då tid med?”, skriver Karin Herlitz, lärare på Värmdö.
Förra veckan berättade Skolverket att läsförståelsen för landets tioåringar är bättre än någonsin. Enligt barnboksexperten Lotta Olsson finns det anledning även för vuxna att läsa barnböcker.
Det är glädjande att svenska elever ökar sin läsförståelse. Men samma undersökning bekräftar att den svenska skolan fortfarande har strukturella problem, skriver Joakim Broman i en krönika.
Alla lågstadieelever i Stockholm stads skolor ska testas med ett digitalt verktyg som bygger på artificiell intelligens (AI). Förhoppningen är att inget barn med läs- och skrivsvårigheter ska falla mellan stolarna.
Världens regeringar måste ta större ansvar för att barn lär sig något i skolan, skriver FN-organet Unesco i en rapport om lärandekris i skolan. Trots att nio av tio barn i världen börjar i skolan kan mer än hälften inte läsa när de gått ut fjärde klass, varnar Världsbanken.
Högläsning och textsamtal, samarbete med skolbibliotek samt att jobba med läsutvecklingsstrategier. Det är några av språk, -läs- och skrivutvecklaren Maud Nilzéns tips för att stötta elever i deras läsande.
Det är lite si och så med läslusten hos svenska elever. Följaktligen finns potential till förbättring. Skolan har en viktig uppgift att lära så många elever som möjligt att knäcka läskoden, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert på Svenskt Näringsliv.
PIRLS-undersökningen visar att svenska fjärdeklassare blivit betydligt bättre på att läsa. Den stora besvikelsen är att de skillnader som beror på socioekonomiska faktorer inte minskat, menar Caroline Liberg, professor i utbildningsvetenskap med inriktning på läsinlärning.