Ett basår i det svenska språket – det föreslår en universitetslektor idag. Bakgrunden är en undersökning i Lund som visar att många av lärarstudenterna har brister i läs- och skrivfärdighet.
Hur får man unga att läsa mer? En ständigt aktuell fråga inom skolvärlden och i samhällsdebatten. På en skola i Tyresö har man valt att sätta upp ett tydligt mål för att sporra läsglädjen: en resa till Nordpolen.
Uppskattningsvis 20 procent av lärarstudenterna har svårigheter med grundläggande läs- och skrivfärdigheter, samtidigt som man från politiskt håll vill främja ett brett deltagande i utbildningen. För att det ska vara möjligt måste ett basår inrättas för att ge studenterna verktyg för att klara studierna, skriver universitetslektor Tünde Puskás.
Regeringens så kallade Läsa-skriva-räkna-garanti ser ut att inte bli verklighet. Därför bjöd Sveriges Elevråd (Svea) in utbildningsutskottet till ett krismöte.
Skolvärlden träffar Herta Müller, nobelpristagare i litteratur och före detta lärare: ”Litteratur i skolan är ett helt nödvändigt skydd mot dumhet, populism och förtryck, och viktigare än någonsin”, säger hon.
Läsa-skriva-räkna-garantin är till för att ge elever extra stöd, skriver Lena Hallengren (S) och Elisabet Knutsson (MP). De vädjar till oppositionen att se till skolans behov istället för partitaktik.
”Norra Latin” är en rysare om den anrika gymnasieskolan, där det sociala spelet och hierarkistriderna är lika spännande som spökhistorien i boken. Möt Sara Bergmark Elfgren, som blivit Sveriges fantasydrottning genom att blanda vardag och övernaturlighet.
Vi blir gärna osams i Sverige när vi ska diskutera kanon, det vill säga om det finns vissa böcker som är mer läsvärda än andra. Men intressant nog har Läsrörelsen tagit fram en för högstadiet och gymnasiet, skriver Susanna Popova i en ledare.
Nu börjar det som de flesta fortfarande kallar höstlov. Regeringen gick ut för drygt ett år sedan och ville döpa om veckan till läslov. Men hur många barn passar på att läsa extra?