Maria McShane vill väcka läslust – oavsett språknivå.

Romaner av Katarina Kieri, Meg Rosoff och Émile Ajar ska väcka lusten att läsa hos 35 000 högstadie- och gymnasieungdomar. David Lagercrantz stödjer Läsrörelsens satsning eftersom han tror på berättelsens omvälvande kraft.

Björn Ranelidpriset 2016 går till Elisabet Reslegård, Läsrörelsens grundare.

Läsning skolans viktigaste uppdrag. Om en trettonåring inte redan i skolan motiverats och fått en positiv ingång till läsning kommer eleven inte att se fram emot ett stundande läslov. Satsa i stället pengar på bemannade skolbibliotek med rikt utbud av litteratur och fortbildning till lärare, skriver Gunnar Ardelius, Författarförbundet.

Svensk skola behöver inte jipporeformer som läslov. För att lyfta elevernas läsning behövs istället en bibliotekspolitik värd namnet! skriver Ulrika Kärnborg.

I våras testades kunskaper i läs-, ljud- och ordförståelse samt rättstavning hos Nordanstigs andraklassare. Resultatet visar att nära hälften av eleverna har mycket låg läsförståelse.

Statistik visar att vart femte barn går ut grundskolan utan tillräckliga läskunskaper. Detta alarmerande problem vill projektet den rullande serieturnén ändra på. "Det handlar om språk, bilder och lust till läsning, kryddat med lite musik", säger Susanne Hamne, kommunikatör för En läsande klass.

Läroböckerna kan vara aldrig så välskrivna, allmänbildande och användbara, men de kommer aldrig att öppna porten till Nangijala.

Lars Melin underskattar skönlitteraturens potential, skriver Axel Englund, docent i litteraturvetenskap.

Amerikanska lärare ger redan tips om hur Pokémon Go bäst tas in i undervisningen. Svenska lärare bör låta bli.

Det är bra om unga i Sverige läser de klassiska romanerna, men det är förmågan att tillgodogöra sig en rapport eller ett pm som ger dem framgång i livet. Skolans svenskämne kan splittras på två: ett för det litterära kulturarvet och ett för färdigheten att läsa och skriva informativa texter, skriver läsforskaren Lars Melin.

En pedagogik inom skolvärlden går ut på att man inte ska rätta barnens stavfel – för då försvinner berättarglädjen. Jag tycker detta är helt felaktigt. Man behöver ett bra skriftspråk för att klara sig i samhället, skriver Ingrid Alriksson, förälder och verksam inom skolväsendet, på DN.Åsikt.