Svenska elvaåringar läser betydligt bättre än de gjort de senaste åren. Det är visar resultaten från PIRLS -undersökningen som släpptes i dag – en internationell studie av barns läsförmåga.

Den digitala läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 i ett internationellt perspektiv. (pdf)

Efter flera PIRLS-undersökningar med fallande resultat har nu svenska fjärdeklassares läsförmåga förbättrats. Läsförmågan ligger nu på samma nivå som 2001 då Sverige presterade som bäst. Av övriga 49 deltagande länder är det sju länder som presterar bättre.

På tisdag gäller det. Då kommer besked om hur skolan lyckats med ett av sina viktigaste uppdrag: att lära eleverna läsa. Det är fjärdeklassare som testats i den internationella undersökningen Pirls. En mätning där Sverige en gång var bäst.

Half of nursery teachers surveyed said they separated under-fives for reading, raising fears over impact on children’s confidence.

Ett förberedande år innan de högre studierna inleds är en bra idé. Men en väsentligen bättre idé är att se till att grund- och gymnasieskolan faktiskt leder till att den som ska bli lärare kan läsa och skriva, skriver Borås Tidning på ledarplats.

Trots att det finns krav om stödinsatser till elever, kommer dessa ofta in för sent, skriver Jannie Jeppesen, vd Swedish Edtech Industry.

Elin Karlsson och Matilda Tuovinen Ekberg är två förskollärarstudenter. Så här tycker de om förslaget. (webb-tv)

Ett basår i det svenska språket – det föreslår en universitetslektor idag. Bakgrunden är en undersökning i Lund som visar att många av lärarstudenterna har brister i läs- och skrivfärdighet.

Hur får man unga att läsa mer? En ständigt aktuell fråga inom skolvärlden och i samhällsdebatten. På en skola i Tyresö har man valt att sätta upp ett tydligt mål för att sporra läsglädjen: en resa till Nordpolen.

Uppskattningsvis 20 procent av lärarstudenterna har svårigheter med grundläggande läs- och skrivfärdigheter, samtidigt som man från politiskt håll vill främja ett brett del­tagande i utbildningen. För att det ska vara möjligt måste ett basår inrättas för att ge studenterna verktyg för att klara studierna, skriver universitetslektor Tünde Puskás.

Regeringens så kallade Läsa-skriva-räkna-garanti ser ut att inte bli verklighet. Därför bjöd Sveriges Elevråd (Svea) in utbildningsutskottet till ett krismöte.