Pascal Engmans bok ”Klanen” utspelar sig i Sollentuna och gjorde Gärdesskolans niondeklassare till bokslukare. Nu släpps ”Kriget”, och då dök författaren upp på skolan för att träffa eleverna som väntat ivrigt på uppföljaren.

Svenska barn och ungdomar läser allt sämre. Det räcker inte med tidiga läsinsatser. För att utveckla och fördjupa läsförmågan krävs gemensam läsning i mindre grupper. Det är så vi kan få unga att engagera sig och faktiskt bli berörda av litteratur, skriver sju experter på läsning.

Hur får man igång alla barns läsning av skönlitteratur i en liten kommun med begränsade resurser? Genom att anställa en läs- och skrivutvecklare, skapa ett kommunövergripande lånesystem – och köpa in VR-glasögon. – Intresset för böcker har ökat över hela linjen, säger rektor Åsa Sjöberg i Klippan.

I ett klassrum knyts ord ihop som repstumpar. Här arbetar svenskläraren Anna Nilsson med sambandsord, värdeladdade begrepp och verkliga mottagare för att få eleverna att vilja skriva – och förstå varför det spelar roll. Tillsammans med forskaren Eva Lindgren visar hon hur medvetet språkarbete, höga förväntningar och envishet kan förvandla motstånd till mening.

Elevernas bristande stavning och grammatik har dominerat vinterns skoldebatt. Men att reducera skrivande till rätt eller fel riskerar att skymma det viktigaste, menar skrivforskaren Eva Lindgren. Skrivande handlar ytterst om kommunikation och demokrati.

Ungas läsförmåga sjunker. Nu har Borås stad ett projekt med Göteborgs universitet för att stoppa trenden. Anna Dahlberg är lärare på Bäckängsgymnasiet. Hennes elever har fått fokusera på skönlitteraturen – men det är inte alla som tycker det är kul.

Tanken att vara sjutton år och aldrig någonsin läst en hel bok låter i mina öron som ett livslångt straff, ett mördrömsscenario, skriver svenskläraren Maja Laulund.

En ny samnordisk studie visar hur lärare använder skönlitteratur i undervisningen. En sak är gemensam för svenska, danska, norska, finska och isländska lärare: läsundervisning trumfar litteraturundervisning. ”Skönlitteraturen spelar en viktig roll i nordiska högstadieklassrum” skriver Anna Nissen, universitetslektor i svenskdidaktik.

Kan diktamen vara en del av lösningen på den skrivkris som många lärare vittnar om? Vi frågade tre språklärare hur de ser på den klassiska undervisningsmetoden.

Ett samhälle där barn inte lär sig att läsa är ett samhälle som långsamt monterar ner demokratin, skriver Linnea Lindquist, biträdande rektor, skoldebattör och krönikör.

Catherine Frostander Henningsons elever får skapa nya berättelser med ord och känslor från bänkböckerna. – De får fördjupad ordförståelse och lär sig att bygga texter, säger hon.

Att enbart ställa tid till förfogande räcker inte allena för att göra ovana elever till läsare. Trösklarna till texten behöver sänkas på många olika sätt, skriver svenskläraren Fredrik Sandström.