”Bara runt 20 procent av lärarna rättar alltid allvarliga språkfel. Färre än 20 procent rättar alltid stavfel. Kanske ligger en del av förklaringen till skrivkrisen just här” skriver Mathias Bred på ledarplats.

”Ingen elev ska längre få en Ipad eller hörlurar i stället för läsning.” Utbildningsminister Simona Mohamssons (L) uttalande skapar oro hos Dyslexiförbundet. Nu krävs tydlighet kring vilka elever som ska ha rätt att lyssneläsa, menar specialläraren Inger Fridolfsson.

Trots lågt ställda krav misslyckas många elever få godkänt på skrivdelarna på de nationella proven i årskurs 3. ”Stavning och interpunktion” är det delprov i svenska allra flest elever underkänns på.

Vad händer när yngre och äldre barn möts kring en bok? På Svanetorps förskola och Svanetorpskolan blev svaret tydligt. Under hösten läste elever i årskurs tre högt för förskolebarnen. Mötet skapade både läsglädje och nya relationer. Barnen fick lära känna skolan, och eleverna fick träna ansvar och mod. Samtidigt stärktes samarbetet mellan förskola och skola.

Children’s vocabulary is shrinking as reading loses out to screen time, according to the lexicographer Susie Dent, who is urging families to read, talk and play word games to boost language development.

Det är alarmerande uppgifter som kommit fram i den enkätundersökning som tidningen Ämnesläraren låtit göra. En stor del svenska elever, ända upp på gymnasienivå, klarar inte av att skriva ordentligt och begripligt. Ännu återstår mycket att göra för att få skolan på rätt köl igen. Det skriver Henrik L Barvå i en ledare.

Enkla ord stavas fel, ordförrådet är tunt och handstilen oläslig – det vittnar lärare om i en enkätundersökning som tidningen Ämnesläraren gjort. Lärarnas bild är också att elevernas skrivkunskaper försämrats över tid. Hör Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap. (webbradio)

Lärare vittnar om att elevernas skrivförmåga har försämrats, enligt en undersökning från tidningen Ämnesläraren. Emma Odelson, gymnasielärare i Lerum har märkt av problematiken de senaste tio åren.

Handskriven diktamen tränar finmotorik, skrivflyt och koncentration, och forskning visar att handskrivning kan stärka både minne och språklig bearbetning, skriver debattörerna.

Maja Beskowsskolan i Umeå testar ett nytt grepp för att locka till läsning. När rektor Jonas Stenlund skriker läsflashmob ska lärare och elever avbryta, och börja läsa i 10 minuter.

Om vi vill att eleverna ska förstå att det är viktigt att kunna skriva korrekt så kan det omöjligt vara så att det bara märks i ämnet svenska, skriver svenskläraren Karin Herlitz.