Vart är vi på väg när elever som är högpresterande och vill gå studieförberedande program på gymnasiet har ett så stort agg mot läsning? Det är kanske vi som snart lever i en postapokalyptisk dystopi, skriver svenskläraren Emilia Friberg.

I september i år blev spoken word-poeten Agnes Török utnämnd till Sveriges nya läsambassadör. De kommande två åren ska hen sätta lusten till litteratur och läsning i fokus – särskilt för barn och unga. 

Skolledarkvarten gästas denna gång av skolminister Lotta Edholm som bland annat berättar vad regeringen gör för att åtgärda läskrisen i svensk skola. (webb-tv)

Nu vill skolministern se till att fler blir behöriga till gymnasiet, genom att slopa F-betyget. Vad sägs om att i stället ta tag i de verkliga problemen och tillsätta resurser från början, redan i förskolan, så vi hinner med alla barn? skriver förskolläraren Erik Stenkula.

Låg- och mellanstadieelever i Göteborg ska få gratis böcker. Sex miljoner kostar satsningen som ska syfta till att väcka läslust hos eleverna. Barnen i klass 3A på Nya Varvetskolan är nöjda över boken som de ska få.

Låt läsrevolutionen även inkludera vuxenutbildningen, uppmanar debattören.

Skönlitteraturens roll måste stärkas i lärarutbildningen, det skriver 68 litteraturvetare och lärarutbildare i ett upprop på Expressen Kultur.

Läsningen i samhället går brant nedför. Regeringen vill skärpa lärarutbildningarna för att förbättra utbildningen. Men i utredningen nämner de inte skönlitteratur alls. Hur ska lärare hjälpa ungdomar att läsa om de inte läser själva? skriver Edel Iren Lappin i en ledare.

Den grupp lärarutbildare som förfasas över att skolan kommer börja vila på kognitionsvetenskaplig grund är rädd för att förlora privilegier, skriver skolledaren Linnea Lindquist i en debattreplik.

Läskrisen hävs inte om skönlitteraturens ställning inte stärks på skolor och lärarutbildningar. Det hävdar ett 70-tal litteraturvetare och lärarutbildare från landets lärosäten i ett upprop.

Regeringen vill vända läskrisen bland barn och unga med läslistor och bemannade skolbibliotek. Men det är lärare och pedagoger som kan göra de viktigaste insatserna – därför måste de utbildas. Det skriver 68 litteraturvetare och lärarutbildare.

Internationella kunskapsmätningar lyfts inte sällan som indikatorer på hur bra svenska elever presterar i läsande generellt, och används ibland som argument för specifika undervisningsmetoder, såsom phonics. Men frågan är mer komplex än vad många av debattartiklarna vill ge sken av. Det skriver universitetslektor Oscar Björk.