Allt färre unga kan läsa och skriva ordentligt. Det är ett stort svek från samhällets sida. Det skriver Max Hjelm i en ledare.

Alla lärare på Hästhagsskolan var överens om att de behövde fokusera på läsningen i alla ämnen. Lösningen blev att låta eleverna ge sig ut på en läsgalopp varje dag under fem veckor – och då tog läsningen fart.

Flere barnehager tilbyr såkalt tøyveskebibliotek. I Eplehagan barnehage i Mjøndalen har prosjektet vært en stor suksess. 

”Trots att politiker länge uttryckt oro för sjunkande läskunskaper hos elever görs ingenting för att få bättre koll på läget. I många länder genomförs nationella kartläggningar redan när eleverna är 6-7 år, men i Sverige får vi invänta de nationella proven i årskurs 3. Det är för sent”, skriver Lotta Krus, chef för AcadeMedias grundskolor.

Friskolor bryter mot nya lagen om skolbibliotek och skrattar hela vägen till banken. Hur kan det få fortsätta? Det frågar DN på ledarplats.

Historieämnet bygger i hög grad på skriftliga källor – men elever läser allt mindre när de lär sig historia. Gymnasieläraren och forskaren Karen Stormats vill fördjupa förståelsen av skriven text i historieundervisningen.

På Ekedalskolan i Värmdö skriver eleverna för hand – varje dag. Enligt läraren Pia Carlberg kan handskrift även göra barnen smartare.

En skoltidning kan nå ut till läsarna med sina åsikter på samma sätt som jag försöker nu. Fler skolor bör ha skoltidningar så man kan läsa vad eleverna vill och tycker är intressant, skriver 10-åriga Tova Ekerljung Ferm.

Den klassiska ”bänkboken” måste inte bli ett menlöst tidsfördriv. Tvärtom finns det flera sätt att stötta eleverna och lyfta den tysta läsningen, visar aktuell forskning. – Det funkar så, så, så bra, säger mellanstadieläraren Åsa Feldin.

Nu koras vinnarna i Vässa pennans novelltävling för högstadiet, där eleverna i år skildrat olika perspektiv på makt. Vinnarna är Sonja Moberg Tomlinson, Moa Genbäck, Vilgot Bokor och Zhera Byekwaso Åström. Tävlingen är ett samarbete mellan Novellix och Akademibokhandeln.

Jag som högstadielärare har varken tid eller kompetens att lägga en ordentlig grund hos elever i varken läsning eller skrivande, skriver Emilia Friberg om läs- och skrivkrisen.