Elever måste lära sig skriva för hand, stava och strukturera en text. Sitter inte grunderna förlorar de ett av de viktigaste verktygen för lärande – i alla ämnen, menar professor Linda Fälth.

Låga krav på elevers skrivkunskaper i de nationella proven får svidande kritik. "Kraven måste vara högre för att vi ska hitta de elever som behöver extra hjälp", säger specialläraren Inger Fridolfsson.

I Pia Carlbergs lågstadieklass skriver eleverna för hand varje dag. Hon visar och påminner om penngrepp, stavning och språkregler – om och om igen. "Att skriva, sudda och skriva om är tufft i början men trägen vinner", säger hon.

Här beskriver tolv lärare brister i elevernas skrivkunskaper och texter. Citaten är hämtade ur Ämneslärarens enkät som besvarats av drygt 2 450 lärare.

 Stora och små bokstäver blandas huller om buller, vardagsord som cykel är felstavade, punkter saknas och handstilen är oläslig. I Ämneslärarens granskning vittnar lärare om att elever – långt upp i åldrarna – skriver så illa att deras texter blir obegripliga.

Superintendents' view: In our districts, educators use artificial intelligence to track student work in real time & give kids support as they need it.

Att skriva så att alla förstår är ingen självklarhet bland Karolina Karlssons elever på vård och omsorg. Varje dag arbetar hon för att stärka deras förmåga att uttrycka sig tydligt och nyanserat. – Det är livsviktigt i vårt yrke. Annars kan det uppstå allvarliga komplikationer, säger hon.

Sjunkande Pisa-resultat, minskad läslust, mindre läsning. Vi Lärare har visat på skolans läskris. Regeringen svarar med nya läroplaner – och nu ligger ansvaret hos Skolverket. "Gå inte miste om det gyllene tillfället", uppmanar Anki Källman, lågstadielärare och medlem i Expertrådet för läsning.

Under cancerbehandlingen ökar skolfrånvaron och efter behandlingen kan sena komplikationer påverka barnets och ungdomens förutsättningar i skolan, till exempel genom långsammare processhastighet, sämre arbetsminne eller koncentrationssvårigheter. Dagens gäst är Malin Lönnerblad, som har forskat en del om detta. (webbradio)

När barns läsning minskar och läsförståelsen försämras testar Norrtälje kommun ett nytt grepp. Med Läsborgarmärket hoppas man kunna väcka läslust genom motivation snarare än krav.

Många suckar över och oroar sig för att det knappt finns några bokslukare kvar. Men det är väl egentligen inte så konstigt? Det märks faktiskt inte att läsning är viktigt, varken i skolan eller i samhället utanför, skriver svenskläraren Fredrik Sandström.

Nästan 45 000 fjärdeklassare deltog i den stora läsutmaningen, där klass 4D på Aspstrandens skola i Haparanda tog en imponerande andraplats i hela Sverige.