Den nya kulturkanon kommer inte få särskilt stor effekt på svensk skola. Det tror universitetslektor Ylva Bergström som utbildar lärare vid Uppsala universitet.

Raset inom Pisa och att allt fler ungdomar inte läser tillräckligt bra för att komma in på gymnasiet, eller ens klara sig på gymnasiet, har sin grund i det naturvetenskapliga monopol på läsforskningen som tar sig hela vägen ut i klassrummet, skriver Johan Kant, kunskaps- och resultatstrateg i Norrtälje kommun.

Eleverna gör allt sämre ifrån sig i den svenska skolan, och alla är överens om att det är ett allvarligt problem. Ändå har politikerna inget annat än flum att komma med. Jag har mina aningar om vad det beror på, skriver DN på ledarplats.

Fortsätt med högläsningen, ha ett utebibliotek och glöm inte att avsätta tid för läsningen! Här hittar du lärarnas och skolbibliotekariernas bästa tips för att öka elevernas läslust.

Läsrörelsen utser tecknaren och författaren Jan Lööf till hedersmedlem i föreningen för att han fantasifullt stimulerat barns intresse för bilder och texter.

Tunga, tjocka och alldeles för svåra för dagens läsovana elever. I Ämneslärarens undersökning dömer många lärare ut myndigheternas litteraturval som verklighetsfrånvänt. "Det är helt orealistiskt att våra lässvaga elever ska klara de här böckerna", säger högstadieläraren Bjarne Engström.

Kanske är jag elak och gammalmodig som ”tvingar” mina elever att läsa svenska klassiker? Men för mig finns ett uppenbart värde i detta tvång, skriver svenskläraren Maja Laulund.

Här vittnar 15 lärare om varför deras litteraturval inte har påverkats av myndigheternas läslistor. Citaten är hämtade från Ämneslärarens enkät som besvarats av 864 lärare.

Svenskläraren Fredrik Sandström har läst alla böcker på högstadiets läslista och ger sin bedömning av hur väl de fungerar i undervisningen.

Litteraturlistor som inte är obligatoriska riskerar bli ett spel för galleriet och bara läggas på hög. Det menar kanonutredaren Lars Trägårdh som anser att en ny kulturkanon måste få en given plats i skolan. "Frågan är vad som är viktigast; alla barns rätt till ett gemensamt kulturellt kapital eller lärarnas frihet att göra som de…

Två av tre lärare ratar de statliga litteraturlistorna som skulle få fart på läsningen i skolan. Det visar Ämneslärarens undersökning där myndigheternas boktips beskrivs som föråldrade, intetsägande, godtyckliga och ett hån mot lärarkåren.