Att enbart ställa tid till förfogande räcker inte allena för att göra ovana elever till läsare. Trösklarna till texten behöver sänkas på många olika sätt, skriver svenskläraren Fredrik Sandström.

I klassrummet finns böckerna om Emil i Lönneberga på de nordiska språken och eleverna har chattat med ungdomar från våra grann­länder. – Det är viktigt att känna till svenskans rötter, säger svensk­läraren Erik Sillén.

Ett samhälle där barn inte lär sig att läsa är ett samhälle som långsamt monterar ner demokratin, skriver Linnea Lindquist.

Sverige har under en längre tid befunnit sig i en läskris och står inför flera utmaningar när det kommer till bristande läsförståelse hos barn och unga. Samtidigt finns en fortsatt utmaning i att säkerställa tillgången till litteratur av hög kvalitet. Att öka läsförmågan i Sverige är en prioritering för regeringen.

Max 18 elever per klass, tidiga insatser och ett målinriktat arbete för ökad närvaro. Det är några av förklaringarna till att Oxhagsskolan lyckas så väl med elevernas läsinlärning och numera hamnar på topplistan över skolor med lägst frånvaro.

När böckerna trängs undan kan det få konsekvenser för vår läsförståelse och kunskap. Men riskerar vi också att bli mindre empatiska? Det skriver Emma Frans i en kommentar.

Nästan hälften av 15-åringarna som har utländsk bakgrund kan inte läsa och räkna på en grundläggande nivå, enligt den senaste Pisa-mätningen. – Det här är förödande. Svensk skola sviker alldeles för många barn, säger Sveriges Lärares ordförande Anna Olskog.

För att utveckla läs- skriv- och matematikfärdigheter behövs inte nödvändigtvis mer lektionstid till att läsa, skriva och räkna. Mer idrott, slöjd, bild, skulptur, dans eller fri lek är också viktigt för att främja det kognitiva, skriver pedagogikforskaren Ruhi Tyson. 

Nu lanseras Handalfabetet – vägen till läsning. Ett nytt forskningsbaserat läromedel som ger elever som är döva eller har hörselnedsättning en alternativ och visuell väg in i skriftspråket genom det svenska teckenspråkets handalfabet.

Tre lärare och en professor. De är nya medlemmar i Expertrådet för läsning, Sveriges Lärares och Lärarstiftelsens gemensamma bidrag till kampen mot läskrisen. "Lärare vet vad som saknas och behövs", säger Karin Herlitz, gymnasielärare i Nacka.

Vill vi stärka elevers läsförmåga krävs en dubbel grund: tidig, systematisk undervisning i avkodning och en medveten uppbyggnad av kunskap genom innehållsrik undervisning i alla ämnen, skriver Linda Fälth, professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet

Regeringen lanserar en femårig lässtrategi för att bland annat stärka barns och ungas läsförmåga.Björn Jarl, bibliotekarie i Mjölby, lyfter projektet Bokstart som en möjlig väg framåt för att nå familjer med lässvaga barn. Enligt Jarl är ökade resurser till bibliotek och skolor avgörande för att strategin ska lyckas.