Skolor kan ha stora bibliotek fyllda av litteraturhistoriens största verk, men barn som kommer till skolan med synen på böcker som något jobbigt och tråkigt kommer inte att gå dit, skriver SvD på ledarplats.

På fredagen kom beskedet om att det ska bli lag på att elever har rätt till skolbibliotek. Utmärkt, skriver DN:s Lotta Olsson. Nu gäller det att inse att barns läsning inte huvudsakligen är skolans ansvar – den angår oss alla.

Booktok hjälper Tibble gymnasium i Täby att fånga upp läsintresset hos eleverna. "När de upptäckt läsningen går de snart vidare och breddar sina val av böcker", säger skolbibliotekarien Amanda Karlsson, som dragit i gång flera bokcirklar på skolan.

Från och med 2025 kommer det att vara lag på att alla elever ska ha rätt till bemannade skolbibliotek. "Sverige befinner sig i en läskris", säger skolminister Lotta Edholm (L).

Forskningen visar snarare att det är just bibliotekarien som är kärnan för hela verksamheten, skriver Ulrika Centerwall, skolbiblioteksforskare.

Ekens skola satsar hårt på att få eleverna att läsa skönlitteratur. Men ibland är det inte barnen som behöver bearbetas, utan föräldrarna. ”De tror inte alltid att barnen klarar att läsa” säger läraren Hanna Forsberg.

Jag hoppade av glädje när jag såg sex kulturchefer kräva krafttag för läsning i svenska skolor. I hela västvärlden har läsandet rasat. Det är de vuxnas fel, och vi föregår ständigt med urusla exempel, skriver DN:s Anna-Lena Laurén

Redan från svenska skolans begynnelse har läromedel varit den viktigaste introduktionen till såväl läsning och skrivande som kunnande. En litteratur framtagen i syfte att lära barn läsa. Att lärare idag inte får köpa in läromedel är kanske det största tecknet på fattigdom, skriver Per Kornhall, ordförande, Läromedelsförfattarna.

Musik, kändisar och sociala medier. Det tror eleverna på Tingvallagymnasiet i Karlstad är en stor anledning till att engelskan används inom deras språkbruk. "Vi har varit uppväxta med engelska ända sedan vi var små", säger Emma Smedberg.

Särskrivningar och apostrofer har blivit vanligare bland gymnasieelever. Karin Andersson jobbar som svensklärare och märker hur engelskan påverkar elever både muntligt och skriftligt. "Att man till exempel inte skriver ”Antons bil” och istället ”Anton's bil”, det är sådant som har kommit", säger hon.

Sex kulturchefer har gått ut i ett välkommet upprop mot läskrisen. En satsning på läsning kräver fokus på text i skolan – och det ska vara riktig text, skriver Paulina Neuding på ledarplats.

Skolverket skrotade digital strategi: ”Tekniska hjälpmedel får inte ta över.”