Under de senaste nio åren har nära 62 000 niondeklassare underkänts i läsförståelse i de nationella proven. Det visar nya siffror från SVT. "Andelen i Pisa och Pirls är dock mycket högre", säger läraren Fredrik Sandström.

Sverige står nu mitt i en läskris. 24 procent av eleverna i årskurs nio går ut som funktionella analfabeter – de förstår inte vad de läser. Det är en skyhög siffra i ett land som kallar sig en kunskapsnation. Det skriver läraren Filippa Mannerheim.

Skolminister Lotta Edholm (L) kallar bristen på läsförståelse för en läskris som är oacceptabel. Nu ska lagstiftningen ses över. "Staten måste ta ett större ansvar. Det kan inte vara fritt valt arbete i en kommun om man lär barn läsa eller inte", säger Lotta Edholm.

Skolminister Lotta Edholm (L) kallar bristen på läsförståelse för en läskris som är oacceptabel. Nu ska lagstiftningen ses över. "Staten måste ta ett större ansvar. Det kan inte vara fritt valt arbete i en kommun om man lär barn läsa eller inte", säger hon.

Varje år får tusentals niondeklassare F i läsförståelse på nationella provet i svenska. Våren 2023 hade Nybyggeskolan i Västerås störst andel elever i årskurs nio som underkändes, enligt Skolverkets statistik. Men efter flera år av sjunkande resultat har nu skolan vänt den dåliga trenden.

Tusentals niondeklassare går varje år ut skolan utan att riktigt förstå vad de läser. Men i stället för att lära dem läsa längre texter erbjuds ”lyssneläsning”. Eleverna får lyssna på text i stället för att läsa den. "Vi lurar unga att tro att läsa och lyssna är likvärdigt", säger professor Agneta Gulz.

Skolan gör elever en björntjänst genom att frånta dem möjligheten att traggla läsning. Det skriver Naomi Abramowicz på ledarplats.

Sedan 2014 har 61 972 niondeklassare fått underkänt på nationella provets läsförståelse. Trots nio år i grundskola förstår de inte vad de läser. "Att vi inte lyckas med fler elever kan inte vara annat än ett stort svek", säger högstadieläraren och debattören Fredrik Sandström.

På ett seminarium i riksdagen presenterades en teknisk metod för att hjälpa elever som har problem med ”samsynen” mellan ögonen. Den redovisade effekten verkar kunna höja läsförmågan.

Än en gång kommer larm om att studenters bristande läskunskap. Släpp nu frågor om friskolor och gratis mensskydd. Reformera skolan helt. Vi vill inte bli ett land av analfabeter, skriver Carolin Dahlman i en ledare.