Det var både goda och dåliga nyheter när Skolverket presenterade den internationella kunskapsmätningen PIRLS 2021 som undersöker läsförmåga och attityder till läsning hos eleverna i årskurs fyra. Faktiskt mest dåliga nyheter, skriver Nya Kristinehamns-Posten på ledarplats.
Den överdrivna digitaliseringen av skolan har fått negativa konsekvenser för elevers läsförmåga, men det är inte den enda viktiga kunskap som strukit på foten. Skolan måste utbilda för en arbetsmarknad där fler behöver kunna både läsa och snickra, skriver Matilda Molander på ledarplats.
Skolan har stått i fokus i nyhetsrapporteringen den senaste veckan. Larm om glädjebetyg i gymnasieskolan, försämrade läskunskaper bland svenska elever, skolbarn mår sämre och trivs dåligt i skolan samt att Skolverkets digitala strategi skrotas är några exempel. Hör skolminister Lotta Edholm (L). (webb-radio)
Läsförståelsen har blivit sämre bland Sveriges 10-åringar. Nedgången har främst skett bland elever som inte talar svenska hemma och går i skolor i socioekonomiskt utsatta områden. Det visar resultaten från den stora internationella läsundersökningen PIRLS.
”Min kropp är en fontän av avgrundsdjup vrede” skriver krönikören Maria Wiman, som får kämpa med att kontrollera sin ilska när hon läser skolminister Lotta Edholms analys av lästappet i Pirls 2021.
Läsande och skrivande försämras i såväl grundskolan som på universitetet. Den globala studien Pirls visar att svenska ungdomar blir allt sämre på att läsa. Det märks också på universitetsnivån – om man frågar Gudrun Andersson, professor i historia.
Läsförmågan bland fjärdeklassarna i Sverige blir allt sämre, det visar en ny internationell studie som presenterades i veckan. "Det är otroligt problematiskt", säger läraren Dan Åberg. Studien visar även att flickor presterar bättre än pojkar.
Läsförmågan bland svenska fjärdeklassare sjunker, enligt den globala studien Pirls. Studien bekräftar den bild som Sara Persson, lärare i svenska och svenska som andraspråk har: Att skolan misslyckas i sitt kompensatoriska uppdrag, i synnerhet när det kommer till läsning.
19 procent av alla fjärdeklassare klarar inte av att läsa på en acceptabel nivå. Det är inte konstigt att skolminister Lotta Edholm (L) är bekymrad. Men vad tänker hon göra åt det? skriver DN:s Susanne Nyström.
Läsförmågan hos svenska fjärdeklassare har försämrats tydligt, enligt den globala studien Pirls som görs vart femte år. Hör Pernilla Jonsson, Skolverket, Åsa af Geijerstam, läsforskare, och läraren Stina Solum. (webb-radio)
Det jämlika Sverige är ett minne blott. Barn som inte behärskar språket kan bli förlorare innan de ens satt sin fot i skolan, skriver Ann-Charlotte Marteus på ledarplats.