Mot bakgrund av vetenskaplig evidens om hur grundläggande läs- och skrivförmåga utvecklas och hur man kan gå till väga för att säkerställa att nära nog alla når denna, vill denna rapport lyfta fram vilken kunskap som F–3-lärarstudenter borde få med sig (pdf).

Till Läslovet vecka 44 med temat poesi bjuder vi in alla i skolåldern – från förskoleklass till gymnasiet – att läsa, skriva och tolka poesi. Temat presenteras digitalt på Läslovets Inspirationsdag måndag 26 augusti.

Pierre Mathisson har märkt att eleverna blir sämre på stavning, och inför diktamen med penna och papper. Med hjälp av lärarkollegor på X, tidigare Twitter, har han samlat in ett åttiotal svåra ord för sjuorna att öva på.

Today’s curricula must prepare students to navigate the murky waters of AI, bias, and misinformation.

Mellanstadieläraren Rebecca Stolper skriver om hur du känner igen eleverna som aldrig läst en hel bok – och vad som händer när klassen läser tillsammans.

Eleverna i klass 3B på Landamäreskolan läser och samtalar tillsammans med läraren Anna Månsson Nylund om hur det är att vara på flykt. Som stöd för att reflektera använder de sig av pratkompisar, inre bilder och sin lärare som modell.

Skolbibliotekarien Jonna Bruce vet att det går att lösa läskrisen. Genom ett nära samarbete kring litteratur med lärarna på Hammarkullsskolan har elevernas nyfikenhet för böcker och läsning väckts. 

För tredje året i rad högläser Läsfrämjarinstitutets feriepraktikanter för barnen som går på Ronna-, Hovsjö- och Wasaskolan i Södertälje.

Regeringen är redan i gång med att förändra skolan genom mindre klasser och fokus på elevdisciplin och kunskaper. Skolbiblioteken är en del i ett helhetsgrepp för att stärka läsningens och bildningens roll i skolan, skriver skolminister Lotta Edholm (L).

Ryggradsreflexen är att slå bakut, varför ska vi behöva gå över ån efter vatten, varför skulle våra elever läsa mer för att Bianca Ingrosso eller Zlatan Ibrahimovic publicerar en bild där de läser? Och så minns jag, skriver svenskläraren Nina Cronee.